Varför fanns inga kvinnliga kandidater till rektorsvalet i Lund? Det undrar
regeringen och har därför bett universitetsstyrelsen redogöra för hur processen
gått till. Situationen är inte unik – även på andra håll i landet har
valförfarandet av rektorer ifrågasatts.
Av Sveriges 39 universitet och högskolor har endast sju kvinnliga rektorer.
Studentkåren i Stockholm har beskyllt beredningsgruppen för att ha gjort upp
sitt aktuella rektorsval på förhand och kräver ett klargörande. En manlig
kandidat var den ende som nominerades till tjänsten, trots tydliga instruktioner
om att leta efter kvinnliga kandidater.
Hög prioritet
I Lund har jämställdhetsaspekten haft hög prioritet i rekryteringsprocessen,
säger universitetsdirektör Peter Honeth. Men valberedningen nådde ändå långt
ifrån ända fram. Försöken att locka tillräckligt många kvalificerade för posten
misslyckades helt.
Sju uppfyllde kraven
Tretton kvinnliga kandidater var uppe till diskussion, varav sju ansågs kunna
uppfylla kraven. I slutändan stod valet mellan två kandidater – båda män.
– De kvinnor som var aktuella för posten tackade successivt nej. I några fall
bodde de i andra delar av landet och var inte beredda att flytta. Ett annat skäl
var att de prioriterade sin forskning och inte ville överge den. Det var en stor
besvikelse att inga kvinnor fanns med i slutskedet, säger Peter Honeth.
Efter att Göran Bexell tillträtt tjänsten som Lunds universitets nye rektor har
ledningens organisation setts över. En eller flera prorektorer kommer att utses
och Peter Honeth ser gärna kvinnliga sökande.
– Styrelsen och beredningsgruppen har tydligt markerat att kvinnor ska finnas
med i ledningen, säger han.
