I dagsläget är vi studenter vid Lunds universitet ungefär 38 000 till antalet.
Lunds kommun har drygt 100 000 invånare. Även om många studenter dagpendlar från
andra kommuner eller läser kurser på distans råder det ingen tvekan om att vi
studenter utgör ett dominerande inslag i stadens liv.
Som kundgrupp har vi en
avgörande betydelse för många av de lokala företagen. Kulturlivet kretsar i lika
stor utsträckning kring spex, karnevaler, studentkörer och konserter på AF och
nationerna som kring det kommunala kulturutbudet. Nationerna spelar en ledande
roll i Lunds rika utbud på sociala aktiviteter och nöjen. Tillsammans med AF
Bostäder är nationerna också mycket viktiga för bostadsförsörjningen. En stor
del av det politiska engagemanget i Lund kanaliseras genom studentkårerna och
andra studentföreningar.
Trots detta har Lunds universitet och vi studenter länge varit så gott som
osynliga i kommunpolitiken. Kontakterna mellan studentföreträdare, universitets-
och kommunledning har varit sparsamma, trots att behovet av dem har varit stort.
Ett allt överskuggande problem är bostadsbristen. Den märks tydligast vid
terminsstarterna men är en del av många studenters vardag året om. I många fall
handlar behovet inte om fullt så stora problem, utan om områden som skulle kunna
förbättras till lundastudenternas fromma. Planeringen av busstrafiken är ett av
många exempel på det. Ökat samarbete på kulturens område är ett annat.
Det finns också många ”osynliga” frågor som är av stor betydelse för såväl
studenterna och deras organisationer som för kommunen. I dag har var femte
student i Lund barn. Studerande föräldrar är en grupp med egna intressen och
behov som ofta kommer i skymundan både i studentlivet och i den kommunala
verksamheten.
Ett problem som är allmänt känt är att missbruket av alkohol är utbrett i
studentvärlden. Att det är ett problem som finns i snart sagt alla svenska
studentstäder är ingen tillfällighet. Festandet är en omistlig del av
studentlivet. Medaljens baksida är att många studenter i varje generation
fastnar i ett missbruk som tar glädjen ur festandet och kan bli ett problem för
livet. En nu något föråldrad uppgift talar om att så många som 30 procent av
dagens studenter har eller riskerar att få alkoholproblem. Kommunen har det
övergripande sociala ansvaret för alla invånare, men utan
studentorganisationernas medverkan löper arbetet med missbruksprevention onödigt
stor risk att misslyckas. LUS och Kuratorskollegiet har ett gott och nära
samarbete i fråga om kurser i ansvarsfull alkoholhantering. Ett fungerande
samarbete med kommunala myndigheter skulle ge ännu större möjligheter till
meningsfulla insatser.
Vid årsskiftet inrättade Lunds kommun ett studentråd. Det kommer till hälften
att bestå av företrädare för kommunstyrelsen och olika facknämnder och till
hälften av företrädare för kårer och nationer. Syftet är att skapa ett forum för
dialog och samarbete i frågor av gemensamt intresse. Rådet kommer inte att ha
någon egen beslutsmakt, men kommer att få rollen som remissinstans i alla
kommunala beslut som rör studenter. Efter många års väntan har vi alltså
äntligen fått ett erkännande från och en möjlighet till kontinuerligt samarbete
med Lunds kommun. Inrättandet av ett råd löser naturligtvis inga problem i sig.
Det leder inte med automatik till att fler studentbostäder byggs, att
kollektivtrafiken förbättras eller att studenter med barn får sin situation
förbättrad. Det innebär dock att möjligheterna att uppnå sådana resultat under
de närmaste åren förbättras avsevärt. För att de goda intentionerna ska omsättas
i praktisk handling fordras en ömsesidig respekt och en genuin vilja till
samarbete mellan de båda parterna. Våra förhoppningar är stora. Vi hoppas att vi
slipper bli besvikna.
Carin Brenner
LUS vice ordförande
Mikael Härdig
LUS ordförande
