Flera kårer kan försvinna

- in Nyheter
@Gustaf Eriksson

Efter obligatoriets fall vill universitetsledningen att varje kår ansvarar för en hel fakultet. Förslaget kan innebära slutet för flera kårer.
– Studentinflytandet riskerar att försämras, säger Robert Hansson, ordförande för Socialhögskolans studentkår.


Vårdvetenskapliga studentkåren, Medicinska föreningen, studentkåren vid Teaterhögskolan i Malmö och Socialhögskolans studentkår. Det är några av de kårer som kan komma att gå under om universitetsledningen får som den vill.

I den handlingsplan som styr universitetets arbete inför obligatoriets avskaffande föreslås att varje kår ska ansvara för en fakultet.

Vid universitetet finns i dag ett stort antal institutionsbaserade kårer, och de riskerar nu att försvinna.

Socialhögskolan är en institution vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Om universitetets förslag blir verklighet kommer Socialhögskolans kår att uppgå i Samhällsvetarkåren. Ordförande Robert Hansson är kritisk.

– Vår kår fungerar väldigt bra. Det känns som att vi offras för att universitetet vill lösa problem i andra verksamheter, säger han.

”Drastisk försämring”

Socialhögskolans kår representerar huvudsakligen socionomstudenterna i Lund och Helsingborg. Kåren har omkring 1 300 medlemmar.

– Vi har ett stort inflytande på institutionen och har väldigt god kontakt med våra medlemmar.

– Om vi blir en del av Samhällsvetarkåren riskerar den närheten att gå förlorad. Det skulle innebära en drastisk försämring av studentinflytandet, säger Robert Hansson.

På medicinska fakulteten finns i nuläget tre kårer. En av dem är Medicinska föreningen, som bland annat företräder läkarstudenterna. Ordförande Alan Mohtadi menar att en fakultetsgemensam kår kan ha sina fördelar.

– Nu har alla tre kårer representanter på till exempel fakultetsmötena. Efter en sammanslagning skulle vi kunna skicka en för alla och på så vis bli effektivare, säger han.

Ekonomin viktig

Sådana effektivitetsvinster är ett av de tyngsta argumenten bakom universitetets förslag.

– Universitetet anser att det är viktigt att ha ett välfungerande studentinflytande. I nuläget finns det kårer som är alldeles för små. Även om de ofta fungerar bra så blir det svårt att koordinera studentinflytandet på fakultetsnivå, och där tas många viktiga beslut, säger Kristina Arnrup Thorsbro, som leder arbetet med att ta fram handlingsplanen.

Även ekonomin är ett viktigt skäl.

– De mindre kårerna har det tufft ekonomiskt redan nu och det blir ännu svårare efter obligatoriets fall, säger Kristina Arnrup Thorsbro.

Ett definitivt beslut om handlingsplanen kommer senare i höst.

Text: Gustaf Eriksson
Foto: James Jones Huang