"Akademin är inte könsneutral"

Andelen kvinnliga och manliga doktorander är nationellt nästan lika stor, ungefär 50-50. Men på högre forskarnivå ökar andelen män markant. På jämställdhetskonferensen i Palaestra försöker akademiker från hela Sverige förstå varför.

Det är tydligt att män generellt får större utrymme i högre forskarnivå. Men vad som orsakar skillnaderna är svårare att sätta fingret på.

– Det finns en uppfattning om att kvinnor blir låsta av familjelivet, men jag tror inte att de missgynnas av exempelvis barnafödande. Kanske beror det på att kvinnor oftare nedvärderar sin egen kompetens. Män vågar generellt ta för sig mer, säger Stina Backman, genuslektor vid Linköpings universitet.

Hon har jämfört de båda könens avancemangsmöjligheter i den akademiska karriären. Långt fler män än kvinnor söker sig till forskningsutbildningar, trots att kvinnor är klart överrepresenterade på grundnivå.

– Det beror inte på att kvinnor generellt är mindre intresserade. Istället kan det röra sig om ett identitetsproblem, säger Stina Backman.

Psykologilektor Una Tellhed från Lund har tittat närmare på forskningsutbildningarna. Enligt henne gör det faktum att utbildningarna tidigare har varit mansdominerade att män känner sig mer trygga i tanken på ett sådant karriärval.

Kvinnor börjar att tvivla på sin kompetens och får en ökad rädsla för att bli särbehandlade på grund av sitt kön. Ett problem som är högst verkligt enligt Stina Backman:

– Det kan vara att kvinnor upplever att de får lägre krav på sig eller blir socialt exkluderade vid arbetsplatsen. Men det handlar inte mobbning, snarare nobbning, anser hon.

Anna Gatti, doktorand i arkeologi från Uppsala, har med sig en kokbok där temat är akademins jämställdhetsproblem. Recepten är försöken till lösningarna på dem.

– Om du märker att de inte inkluderar dig i samtalet, tilltala dem direkt och visa att du är där. Om de skrattar åt dig, fråga dem bestämt vad som är roligt.

Anna Gatti anser vidare att den akademiska världen spelar på en manlig fåfänga.

– Akademin är könsneutral så länge männen är i majoritet, men när andelen kvinnor ökar anses systemet orättvist, säger hon.

Akademin lever på hundraåriga traditioner och värderingar. Detta, och att normerna som skapas därefter, pekas av flera deltagare ut som särskilda skäl till den låga andelen kvinnor bland forskare. Den manliga dominansen sitter i väggarna. Kvinnor måste ta större plats, samtidigt som akademin måste bemöta dem bättre.

Eva Brodin, universitetslektor i psykologi och konferensansvarig, ser dock ett stort arbete för att kunna nå en förändring – framför allt för att förändra många professorers värderingar:

– Det skulle antagligen behövas obligatoriska kurser och ledarskapsutbildningar så att de hade fått lära känna problematiken vare sig de ville eller inte. De manliga professorer som vi behöver nå kommer inte på sådana här konferenser. De som är här är redan med på båten, men de andra missar den, säger universitetslektorn i psykologi.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

En omdebatterad vetenskap

Genusvetenskapliga institutionen i Lund firar 40 år av