Studentlivsmodellen

- in Ledare
@Ida Ölmedal

Öppenhet och platt organisation. Det är studentlivets väg framåt, även när varumärkestänket bankar på dörren.

De senaste veckorna har en regnbågsfärgad flagga prytt AF-borgens sydvästra torn. Borgen, denna symbol för det traditionella studentlivet, har tjänat förbipasserande med att påminna om kampen för rätten att vara den man är och älska den man älskar. Mitt emot, på universitetshuset, bad anställda om att få hissa samma flagga en enda dag, på internationella dagen mot homofobi. De fick nej.

De senaste två åren har kriserna avlöst varandra när det gäller studentlivets värderingar. Sexism och rasism har pekats ut i Teknologkårens sektionssångböcker och Medicinska föreningens Toddyblad. Alkoholkultur, könsseparata spex och heteronormativa baler har diskuterats vilt.Det här är frågor som angår universitetet. Studentlivet får allt större uppmärksamhet som en essentiell del av Lunds universitets varumärke. Enligt samma modell som många amerikanska toppuniversitet lanserade universitetet 2011 ”The Lund University Experience”, med syftet att dra med studentlivet i ett samarbete för ökad mångfald och likabehandling – fast i den goda marknadsföringens namn.

Universitetet har också senare tagit en allt aktivare roll i studentlivets värdegrundsarbete. Så skedde när LTH stängde ner D-sektionens sångarkiv med kontroversiella sånger. Rektors initiativ att lova nationerna pengar för att motverka beroendet av alkoholförsäljning ligger i samma linje. Men faktum är att studentlivet har mycket att lära universitetet – och det är värden som just nu är i fara.

Studentlivets främsta styrkor är att trösklarna är låga och taket högt. Den som vill engagera sig får oftast det, de flesta initiativ är välkomna och ledarskapet är kommunikativt – för vem jobbar gratis för en chef som inte lyssnar? Det mesta som kan sägas får sägas – och kritiseras. Medan universitetet kritiseras för dåligt ledarskap och lågt i tak kan studentlivet ofta prisas för det motsatta. Det är en perfekt grund för snabb förändring.

Men det finns en trend som pekar åt ett annat håll. Studentlivet genomgår sedan länge en ökad professionalisering – och ett ökat varumärkestänk. Det är förstås ibland en god sak. Men under mina snart fyra år på Lundagård har jag sett hur varje kris också lett till steg som snarare tyder på en rädsla för kritik än en vilja att förbättras.

Slutenheten och toppstyrningen ökar. Sedan kvittokrisen 2010 har Lunds universitets studentkårer rett upp sin ekonomihantering – men också börjat föra diskussioner bakom lyckta dörrar, ett tillvägagångssätt som var ytterst sällsynt innan dess. Allt oftare hänvisas alla våra reportrars frågor till ordförande, oavsett om det gäller kårer, nationer eller andra studentföreningar. Debattörer som kritiserar organisationer öppet anklagas för att skjuta Studentlunds varumärke i sank.

Följden av en sådan ängslighet är att debatten tystnar. Taggiga visioner byts ut mot korrekta floskler. Vägen från tanke till handling förlängs med omvägar via policies och styrdokument. Visst kan studentlivet bli bättre på att tänka rätt. Men låt oss för den sakens skull inte glömma att tänka nytt.

PS. Ett rim till anonym inspektor som stöd för minnet inför nästa bal: Kränkningar och högt i tak/  det är inte samma sak.

 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Kunskapsbrister lämnar ringar på vattnet

Skolverkets alexanderhugg för att lösa frågan om undervisningstid