Ett år utan måsten

- in Krönika/Studentliv, Krönikor

När tolvslaget dundrade på som bäst lovade studentlivskrönikör Hedvig Areskoug sig bara en sak – inga fler nyårslöften.

Jag hade bara ett nyårslöfte år 2013 – att inte lova något som jag ändå inte skulle hålla. Ni vet kanske hur det känns? Att stå där i en euforisk sinnesstämning vid tolvslaget, se raketernas mönster sprida sig över skyn, och tänka att det här året ska bli året då allting ska ske. Jag ska börja träna, äta mindre kött, bli sundare och vara i fas med studierna. Listan kan göras oändlig.

Så står man där nästa års tolvslag igen, med samma godtrogna tro på sig själv. Som om mirakel skulle ske. Vid 24 års ålder så tänker jag att det måste få ett slut. Ett liv med måsten som jag inte kan uppfylla kan inte skapa något gott för själen. Varför ska man år efter år skapa löften som man inte håller?

Nej, i år tänkte jag annorlunda när jag såg Köpenhamns himmel fyllas av ett färgsprakande potpurri av raketer. Ingen mer löften, istället ska jag bli mer öppen inför nya saker. Vidga vyerna. Våga testa saker som jag tidigare varit motsträvig till. Det behöver inte vara aktiviteter som är helt utanför ens tankar om vad som är en vettig aktivitet. Det behöver inte vara förenat med risktagande, det handlar inte om att hoppa fallskärm eller bestiga Mount Everest mot sin vilja. Nej, det är bara ett vidgat spektrum av möjligheter som jag vill bli öppen inför.

Och jag kan lova er att det började bra.

Jag kastades av en slump in på Malmö Arena när det var JVM i hockey. Hade någon sagt det för ett år sen hade jag säkert tackat nej utan eftertanke. Jag hade aldrig förstått tjusningen med en sport där man ändå inte kan följa den osynliga pucken och se när det blir mål.

Men så satt jag där en dag, med en flagga i min hand och fann mig medryckt av något nytt. Jag såg det bli mål första gången efter att nio mål gjorts i matchen och sen dess stegrades mitt intresse för denna tidigare totalt meningslösa sport. Det är så jag vill möta 2014, med en nyfikenhet och öppenhet för saker utanför den vanliga intressesfären. För så länge man investerar lite engagemang och vilja blir det tråkigaste betydligt roligare.

Så finner jag mig nöjd med min nya nyårsfilosofi. Kravlöst och nyfiket. Fast så inser jag – är inte min nya filosofi bara ett löfte förklätt i en vagare tappning? Jag är tillbaka på ruta ett. Fast jag känner mig åtminstone mindre påtvingad av specifika måsten, nyfikenheten får komma till utlopp när den vill.
Helt kravlöst.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Nyårslöftena du kommer bryta

Nytt år, ny ångest. Då var det snart