Social status – en fråga på liv och död vid värmeböljor

- in Aktuell, Forskning, Klimat, Nyheter

Med den senaste IPCC-rapporten som varnar om att extremväder kommer att bli ett vanligare fenomen vänds blicken till forskare för konstruktiva lösningar. Vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, forskas det på hur samhället ska kunna bemöta extremväder och hur sociala faktorer, som tillgång till  grönområden och vatten, spelar in.  

Forskaren Maryam Nastar har forskat på hur värmeböljor påverkar befolkningen i städer. Hon finner att brist på jämlikhet och sociala nätverk är en avgörande faktor för hur bra olika individer klarar sig i hettan. I en artikel publicerad i Urban Science granskar hon åtgärdsplanen för den indiska staden Ahmedabad. Studien kartlägger hur staden är uppbyggd med tillgång till vatten, grönområden, sjukhus och andra viktiga komponenter för att klara av värmeböljor. Hennes resultat tyder på att de individer som redan har det svårt socioekonomiskt också är de som får svårast att överleva när extremväder blir allt mer extrema. 

Enligt mig är det inte extremväder orsakat av klimatförändringar som dödar människor. Det är att tillgången till samhällstjänster är så ojämlikt fördelad, vare sig det handlar om vatten, elektricitet, grönområden eller sociala nätverk.

Ahmedabad har varit fokus för studien eftersom stadens åtgärdsplan är den som bedömts vara bäst utifrån de tillgängliga åtgärdsplaner som finns. Genom att kolla på planen fås en överblick över vad som är ett “best case scenario”. Det vill säga, de brister som finns i Ahmedabads åtgärdsplan, återspeglas troligtvis i de andra som inte har detaljstuderats, skriver Maryam Nastar i studien. 

Hon finner primärt tre viktiga pusselbitar angående regioners och städers hantering av värmeböljor. Den första handlar om att regionen måste ha tillgång till ordentlig data på vilka som är mest utsatta vid extrem hetta och hur dessa personer kan nås. Detta hänger starkt samman med den andra punkten, som lyfter vikten av väl fungerande kommunikationssystem. Systemen förlitar sig inte bara på digital medel som sms, Facebook eller WhatsApp, utan även på naturliga mötesplatser och lokala hjälpcenter.  

Den tredje punkten är det största problemet: de möjligheter som mottagarna har när de fått informationen via kommunikationssystemen, menar Maryam Nastar. Många av de utsatta är äldre  och bor ensamma, vilket kraftigt kan försvåra både vätskeintag, nedkylning samt att förflytta sig till tryggare områden. Detta kan leda till dödsfall.

Varje region och stad har utvecklat sina egna åtgärdsplaner i Sverige, vissa mer progressiva än andra

Den tredje punkten trycker alltså på vikten av mer jämlik tillgång till just grönområden, kylrum, elektricitet och vatten. Det noteras att i Ahmedabad är de rikare områden grönare samt mindre  tättbebyggda jämfört med de mer utsatta områdena. Det gör att tillgången till de livsviktiga resurserna som vatten och svalka inte bara saknas hos de äldre, även folk med lägre socioekonomisk status får det mycket svårare i värmeböljor jämfört med dem med högre. 

Maryam Nastar berättar i ett PM från Lunds universitet att hon upplever att den sociala ojämlikheten ofta är något som missas när media rapporterar kring extremväder. 

– I den mediala rapporteringen ligger fokus på att förhindra värmeböljor genom att drastiskt minska våra utsläpp. Men enligt mig är det inte extremväder orsakat av klimatförändringar som dödar människor. Det är att tillgången till samhällstjänster är så ojämlikt fördelad, vare sig det handlar om vatten, elektricitet, grönområden eller sociala nätverk. Detta är något vi inte längre kan ignorera om vi vill rädda liv och förbereda oss för en varmare framtid. Detta perspektiv saknas nästan helt i det som skrivs i media.

Liknande åtgärdsplaner återfinns även för områden i Nordamerika, Europa, Afrika sant andra delar av Asien. Maryam Nastar berättar för Lundagård att liknande åtgärdsplaner finns i Sverige och nämner även SMHI:s varningssystem. 

– Varje region och stad har utvecklat sina egna åtgärdsplaner i Sverige, vissa mer progressiva än andra, säger hon, men poängterar att Sverige inte är hennes expertområde.

Maryam Nastar säger också att hon hoppas på att få forskningsbidrag för att kunna utföra fältarbete i  Ahmedabad. Syftet är att få en bättre förståelse för de ojämlika effekterna av åtgärdsplanen i olika  delarna av staden.

Maryam Nastar nämner i den vetenskapliga artikeln att västvärlden i större utsträckning har tillgång till både nödvändig infrastruktur och digitala kommunikationsmedel som varnar om värmeblöjor. Hon påpekar även att individualismen som  genomsyrar samhället har gjort människor ensamma och blinda för våra äldre och utsatta. Genom att bygga upp samhället med ett mer jämlikt tänk kommer vi enklare att kunna bemöta klimatkrisen och rädda fler liv, skriver Maryam Nastar. 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.