Nobelpriset i fysik hyllar klimat- och kaosteori

- in Aktuell, Forskning, Nyheter

Tidigare i veckan liverapporterade Lundagård från Nobelpriset i fysik där klimatet och komplexa system stod i fokus. Vår vetenskapsreporter Rebecca Forsberg var på plats och intervjuade både nobelpristagare och – kommitté.

Vägg vid tunnelbanan. Foto: Rebecca Forsberg

Jag kliver av tunnelbanan vid Stockholms universitet på väg till Kungliga vetenskapsakademien och möts av stationsväggar klädda i vetenskaplig konst. Jag fastnar med blicken vid de som beskriver vattnet och kvävets kretslopp på jorden – vilket visade sig vara passande för temat på årets Nobelpris i fysik.

Han är verkligen en fantastisk teoretisk fysiker

Offentliggörandet presenteras i sessionssalen av Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson. Väggarna i den anrika salen är klädd i allvarsamma målningar på tidigare ledamöter för akademien. Spänningen ligger likt tung dimma över salen, sekreteraren tar ton och en liten stund är det som att resten av världen står still. “Godmorgon, och välkomna”.

Nobelpriset i fysik 2021 tilldelas forskning kring komplexa system –  ena halvan av priset tilldelas Syukuro Manabe och Klaus Hasselman, för deras forskning om jordens klimat som möjliggjort “tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”. Den andra halvan till Giorgio Parisi som med matematisk precision har beskrivit system som tidigare verkat helt omöjliga att förstå. Han har hittat mönster i sådant som kan verka slumpartat, som rörelsen hos starar i flock och i forsande vatten.

 – De system som han har kollat på är sådana som andra har slitit sitt hår över. Han är verkligen en fantastisk teoretisk fysiker med forskning inom mängder av olika områden, säger Lars Bergström, vice ordförande för Nobelkommittén i fysik, när jag efter presskonferensen frågar om Giorgio Parisis arbete. 

Vid första anblick kan det verka som att Giorgio Parisis och de två andra pristagarnas forskning har lite gemensamt. Men de förenas i det oförutsägbara.

 – Det som förenar de två halvorna är just komplexa system, så som väder och klimat, och att lyckas förutspå hur systemen ska bete sig genom matematik, påpekar Lars Bergström

Innan offentliggörandet. Foto: Rebecca Forsberg.

Grunden för den andra prishalvan läggs redan på 1960-talet. Att utsläpp av koldioxid ger en global temperaturökning ses idag av många som en självklarhet. Men när Syukuro Manabe introducerade utsläppens konsekvenser för klimatet, “var det obskyr grundforskning”, säger professor Ulf Danielsson till tidningen Forskning & Framsteg. I sin prisvinnande forskning undersökte Syukuro Manabe vad en fördubbling av mängden koldioxid skulle innebära för jordens temperatur, och ökningen på cirka 2 grader Celsius som han då kom fram till är resultat slående lika de man får med dagens moderna klimatmodeller.

Just sådana modeller, som kopplar samma väder och klimat, står Klaus Hasselmans del i priset för. Hans forskning, årtionden efter Syukuro Manabes, visade på att modeller av klimatet kan vara pålitliga trots att vädret kan vara omväxlande. Han har även lyckats identifiera indikatorer, alltså fingeravtryck, mellan mänsklig påverkan och naturliga fenomen, upptäckter som varit avgörande för att påvisa att temperaturökningen beror på människans utsläpp av koldioxid.

Har världens ledare inte uppfattat det meddelandet än, tror jag inte att de kommer uppfatta det för att vi säger det

Tillbaka till presskonferensen, när jag sitter i den mäktiga salen slår timingen av priset mig – två månader efter IPCC-rapporten och endast två veckor innan klimatkonferensen i Glasgow. Som en av knappa dussinet från journalister som får närvara i salen får jag chansen att ställa en fråga till Nobelkommittén. 

Hoppas ni att sända ett meddelande till världens ledare om klimatkrisen med detta pris?*

– Har världens ledare inte uppfattat det meddelandet än, tror jag inte att de kommer uppfatta det för att vi säger det. Men det är ett fysikpris och det vi säger är att modelleringen av klimat har en stadig bas inom fysikteori och väl etablerad fysik*, svarar professor Thors Hans Hansson, ordförande i Nobelkommittén för fysik.

– Ja, man kan verkligen säga att idéen kring global uppvärmning baseras på solid vetenskap, det är vårt meddelande*, fyller Göran K. Hansson in. 

Trots att syftet inte är att övertala världsledare är det svårt att förneka det erkännande och politiska värde som ligger i ett Nobelpris, något även Lars Bergström konstaterar.

– Jag tror det här kan ha väldigt stor betydelse politiskt. Nu är det kanske inte så många som är skeptiker till klimatet, i och med alla extrema event och att man ser hur medeltemperaturer verkligen sticker i väg på alla kurvor. Men det här kommer säkert att betonas på klimatmötet i Glasgow och få de sista skeptikerna att inse fakta, säger han. 

Det här råkar vara något som politiker kan påverka, hur mycket växthusgaser ska vi ha, rent krasst?

Lars Bergström är dock, även han, noggrann med att påpeka att det inte är ett politiskt ställningstagande från Nobelkommittén. Det är ett fysikpris som har delats ut – inget annat. 

– Det hade lika gärna kunnat vara globala nedkylningar. Men det här råkar vara något som politiker kan påverka, hur mycket växthusgaser ska vi ha, rent krasst?

Under offentliggörandet ges vi även chansen att ställa frågor till självaste Giorgio Parisi. Han berättar att han hade telefonen nära till hands under morgonen, då han länge varit favorittippad för Nobelpriset, trots det kom samtalet från Stockholm som en överraskning. 

Jag inser att här har jag min chans att få prata med en faktiskt Nobelpristagare, och med skakig fingrar räcker jag upp handen. Som den studenttidning jag representerar tar jag tillfället i akt. 

Gratulerar till priset, hur tänker du fira det?

– Jag har inte riktigt haft tid att tänka på det än, i och med covid-restriktionerna blir det inget stort firande. Men jag tänker såklart göra någonting*, svarar han.

Göran K. Hansson flikar in,

– Professor Parisi, när du kan resa igen är jag säker på att studenterna i Lund kommer anordna en otrolig fest för dig!*

Chockad över den ständige sekreterarens tillägg och i vad som närmast kan beskrivas som extatisk spontanitet ger jag ett löfte om fest för Nobelpristagaren om han en dag kommer till Lund.

Jag lämnar den Kungliga vetenskapsakademien med en känsla av att ha varit med om något stort. Att klimatforskningen får flytta in i den naturvetenskapliga högboningen vilket ger klimatfrågan en tyngd som många längtat efter. Samt att få ta del av en Nobelkommitté som utan politiskt uppsåt ändå har ett tydligt meddelande: klimatkrisen är ett faktum och Lund är en stad värdig firandet av en Nobelpristagare.

*Citat översatt från engelska.