Varför får Smålands alla att gäspa?

- in Krönikor, Kulturkrönika

Dagens vänsterradikaler saknar något, men vad? Lundagårds kulturkrönikör Theo Selimovic ser en anledning till varför arga, unga män söker sig till högerextremismen.

Ibland kan jag uppleva att dagens radikaler, framför allt åt vänster, inte är särskilt radikala. Det är som att de rör sig inom samhällets redan accepterade normer. Ett exempel: Smålands senaste dispyt om vare sig de ska kalla sig anti-rasister eller inte. Alla är ju redan överens om att det är dåligt att vara rasist, även om tolkningen kanske skiljer sig åt något. Det blir så… tråkigt?

En människa som satte ord på detta fenomen var den verkligt radikala Ted Kazcynski, en tomte i skogen som skickade brevbomber på måfå; UNA-bombaren. Han tyckte att den moderna radikalvänstern led av översocialisering. I ett nötskal handlar det om att vänstern inte förkastar samhällets normer, utan i stället endast anammar dem, gör dem lite mer extrema, och sedan anklagar samhället för hyckleri. Det är alltså inte radikalt på riktigt.

Vi återvänder till Smålands dispyt. Den ena parten anklagar den andra för att inte uppfylla samhällets norm (”var inte rasist”) tillräckligt mycket, och är därför hycklare om de kallar sig för anti-rasister.

Jag tror också att det här är anledningen till att så många unga arga män, typ incels, idag blir högerradikala i stället som under, säg, 70-talet. Då skulle radikala bli marxister som reser till Paris eller Palestina.

Föreställ er en World of Warcraft-besatt tonåring som hänger på skumma internetforum. Han har bestämt sig för att bli radikaliserad, eftersom han känner sig sviken av allt och alla. Vad kommer han att välja?

Han tar först en sväng förbi Smålands. Vad ser han? En massa människor som diskuterar exakt samma sak som hans lärare, föräldrar, och alla de andra auktoritetsfigurerna i sitt liv. Men han hatar ju dem! Han vill säga saker vid middagsbordet som får dem att bli upprörda på riktigt, inte bara avfärda honom med ett ”åh jag minns också när jag var ung och radikal”.

Han går i stället till NMR:s småländska julbord. Där finns minsann människor som säger att förintelsen inte hände men om den hade hänt hade den vart rättfärdigad. Eller att kvinnor ska förslavas. Innehållet är rätt irrelevant. Det viktiga är att hans mamma inte hade kunnat acceptera det här julbordssamtalet.

Han börjar därför följa Andrew Tate och käka köttdiet och slänga ut sig vidrigheter för alla som har olyckan att befinna sig i närheten. Ingen av dessa saker är viktiga i sig själva. Han, som nykonverterad högerextrem, hänger upp sig på en massa konstiga småsaker av det enkla skälet att det går emot samhällets normer.

Nu menar inte jag att lösningen här är att Smålands ska börja kapa flygplan eller skicka brevbomber. Men kanske kunde de sluta vara så… ja, tråkiga?