Vad väljer du: Pengar eller moral?

Att handla mat på en studentbudget är svårt till att börja med, och att utsättas för moraliska dilemman i fruktdisken gör det inte lättare. Lundagårds studentlivskrönikör Ida Möller Johansson undrar: Vilka skyldigheter man har som student?

Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.

Det står mellan moral eller pengar – en måste bort! Detta är ett vanligt dilemma som studenter möts av varje gång de sätter foten i mataffären. 

Jag storhandlade häromdagen. Efter flera krismåltider av överbliven pasta med bönor var en påfyllning av kylen välbehövlig. Väl i affären såg jag ett berg av mogen avokado för 10 kr styck – jackpott! 

Men ingenting är för bra för att vara sant. Varför var avokadon så billig, och varför fanns det så många av dem? Jag höjde blicken och skymtade det jag fruktade. 

”Avokado mogen; ursprungsland Israel”

Fan. Den moraliska kompassen började direkt snurra och likaså tankarna i huvudet. Jag la tillbaka avokadon som jag just plockat upp, men stod kvar. 

Storhandlingen slutade med att jag inte köpte någon avokado. Jag vet inte varför, kanske för att det kändes bäst. Men under promenaden hem spökade en konstig känsla inom mig. Jag kunde inte sluta tänka på den där mogna avokadon. 

Jag har, som många andra studenter, utvecklat ett särskilt öga för extrapriser. Ingenting slår känslan av när det är rabatt på en lyxig vara. Och då menar jag inte som en köttbit eller kaviar. Jag pratar om de ekologiska finkrossade tomaterna, det extra hållbara hushållspappret och särskilt en mogen avokado. Jakten på störst kvantitet för pengarna är dock det som alltid lockar mest, särskilt i slutet av månaden. Dilemmat existerar inte bara i mataffären: Om situationen byter arena till exempelvis klädbutiker med fast fashion mot hållbart mode uppstår allt fler moraliska frågetecken.

Hur mycket ansvar förväntas en student ta? 

Trots att jag helst av allt enbart hade handlat ekologiskt och fairtrade, känner jag mig inte alltid ekonomiskt kapabel. Det klingar inte rätt att ansvaret för att handla ”moraliskt rätt” hamnar hos de med tajtast budget – till exempel extrapris-törstande studenterna med stigande CSN-lån och ekande tomt sparkonton. Dessutom spelar det ju ingen roll om en individ väljer att köpa eller avstå, om inte resten av samhället gör detsamma. 

Självklart är individens handlingar inte oviktiga, men att stå en eftermiddag i affären och välja mellan moral, plånbok och miljötänk är inte heller rimligt. Vad prioriterar man i en situation där allting är viktigast?

Den moraliska kompassen snurrar sig yr. I slutändan handlar det kanske inte bara om vilket val jag gör i fruktdisken, utan snarare om att jag faktiskt reflekterar över konsekvenserna av mina val till att börja med. Aldrig trodde jag att de billigaste varorna skulle vara de svåraste att rättfärdiga.