I ena änden av julens mentala boxningsring står Pluto och balanserar på stegen
vid julgranen. I den andra står en berusad Lars Norén-karaktär och skriker ”jag
hatar dig”.
Både lyckan och olyckan ställs på in spets under årets hobbyheligaste dag. För
många handlar julen mest om tvång, kommers och ångest. För andra är det inte en
högtid överhuvudtaget.
– Jag hatar julskinka, jag hatar sill och jag hatar julklappstvånget.
Listan över saker som Caroline Andersson ogillar med julen kan göras lång. Sedan
flera år tillbaka är hon starkt kritisk till julfirandet. Och det som är
jobbigast är tvånget: tvånget att köpa julklappar, vara snäll mot sin familj och
framförallt att tvinga i sig julmat. Sedan fyra år tillbaka har hon inte firat
en hel jul. Hon tycker att det är skönt att komma bort ett tag från all stress.
Hon har istället jobbat några timmar på julafton och juldagen.
Julstressen, julstressen
– Det anses inte vara normalt att inte gilla julen. Men om jag säger att jag ska
jobba på äldrevården och hjälpa andra så är det okej.
Tankeställaren fick hon när hon jobbade i Frankrike som au-pair. Eftersom
fransmännen firar juldagen fick hon skura golv på julafton. Då insåg hon att det
bara var skönt att slippa all stress och tvång. Men julen är mycket av ett
kompromissande för Caroline Andersson. Man ska umgås och vara snäll mot familjen
på julhelgen. Men det blir desto tråkigare eftersom det ofta slutar med att hon
och syrran bråkar. Dessutom tillkommer julklappshandeln som ytterligare bidrar
till julstressen.
– Skulle jag inte ge något till mina syskon skulle de bli skitförbannade. Men om
jag köper en bit regnskog i Brasilien skulle de inte heller bli nöjda.
Det här med julklappar verkar vara en känslig fråga. Carolines tidigaste minnen
från julen är inte helt sorgfria.
– Jag fick aldrig rätt julklappar. Mina föräldrar har aldrig varit särskilt
trendkänsliga. En jul fick jag en Beverly Hills-tröja som var jätteute. Och när
man kommer tillbaks till skolan frågade alla vad man har fått i julklapp. Jag
skämdes.
Julen som kalsongmotiv
Julen är en på många sätt splittrad helg. Å ena sidan ska det handla om omtanke
och då gärna av den finare varianten: den som inte handlar om pengar och
materiella ting. Men å andra sidan lockas vi också att köpa elektriska
pepparkvarnar, kalsonger med tomtemotiv och den senaste varianten av Barbie.
Varje år slår julhandeln rekord. I år förväntas den stiga med ytterligare fyra
procent sedan förra året. Enligt Handelns utredningsinstitut kommer
detaljhandeln att omsätta nästan 12 miljarder kronor mer i december än andra
månader under året.
1992 startades en kampanj i Kanada med namnet ”Buy Nothing Day”. Tanken var att
vi under ett dygn skulle försöka avstå från att konsumera. Sedan dess har
föreningar runt om i hela världen arbetat med kampanjen som inträffar sista
lördagen i november.
– Buy nothing day är fokuserad på julen eftersom det är då vi konsumerar mest,
säger Anna Havula.
Humor vapen mot kommersen
Hon är aktiv i Buy Nothing Day och ordförande i Hållbart universitet. Anna
Havula är oroad över att folk inte är medvetna om konsumtionens konsekvenser.
– Största delen av vår energi kommer från fossila bränslen som leder till
miljöproblem som växthuseffekten. Enda alternativet är att skapa ett mer
resurseffektivt samhälle.
Men julen och den obligatoriska julhandeln är helig för många. Det gäller att gå
ut med sina åsikter på ett sätt som folk kan ta till sig utan att bli arga.
– Vi försöker att använda humor så mycket som möjligt, det är ingen idé att vara
arga och aggressiva.
Anna Havula är inte helt emot julklappar men hon tycker att man ska vara mer
uppfinningsrik när det gäller julklappar.
– Faktum är att vi egentligen har allt vi behöver. Under Buy Nothing
Day-kampanjen föreslår vi att man ska ge sina vänner självtillverkade grejer.
Det kan vara dikter, skivor eller massage. Ofta kan sådana personliga gåvor
uppskattas mer.
Ramadan på H&M
Hemma hos Amer Olevic är det inte mycket som vittnar om att det firas jul i
resten av landet. Inget alls för att vara mer precis. Han är praktiserande
muslim sedan åtta år tillbaka. För tio år sedan kom han till Sverige men han har
inte tagit till sig några jultraditioner. Ingen julgran, julklappar eller
julmat. Men han tycker att det är positivt att man får vara ledig under
julhelgen.
– Julafton är en helt vanlig dag för mig. Jag gör inget speciellt. Det enda
speciella med julen är att man kan handla billigare.
Religionen är en viktig del i Amer Olevics liv, men han tycker inte att man kan
se några religiösa förtecken i julen längre.
– Man känner lite sorg den dagen eftersom folk hyllar Jesus på fel sätt. Det är
intressant att man firar Jesus födelse och gör saker som han själv inte är nöjd
med.
Till exempel förbrukar man massvis med alkohol, man hyllar Jesus med att synda.
Det är svårt att undvika att märka när julen börjar nalkas. Många
affärsinnehavare börjar smygskylta redan i mitten av november. Det märks dock
inte någonstans att landets alla muslimer firar Ramadan. Men Amer Olevic tycker
inte att det är konstigt.
– Muslimerna är en minoritet i Sverige och därför kan man inte förvänta sig
någonting annat. Utav kommersiella skäl skulle man eventuellt kunna förvänta sig
att till exempel Hennes & Mauritz hade en Ramadankampanj.
En viss julighet
Under julen är det många studenter som åker hem till sina familjer. Men det är
inte alla som vill eller kan – av olika skäl. Vissa av dom som stannar kvar går
till Smålands. Nationen har anordnat alternativt julfirande av och till i tio
år. Förra året kom mellan femtio och åttio människor under de timmar som
Smålands hade öppet på julafton. Från början riktade sig Smålands huvudsakligen
till hemlösa men det är öppet för alla.
– Det är alla möjliga som kommer. Det brukar vara många utbytesstudenter,
hemlösa och folk på nationen som av någon anledning inte har åkt hem och vill ha
lite gemenskap. Folk ska kunna sitta ner, ta det lugnt och ha det trevligt,
säger Mathias Wallin som är nationsombud på Smålands.
Nationen visar film och bjuder på mat men det är inte den traditionella julmaten
som dukas fram.
– Det brukar vara lite julinspirerat men det är den vegetariska varianten av
julmaten.
Den politiska sidan av Smålands är något som man försöker tona ner på julen när
det är öppet för alla.
– Julen är en väldigt kommersiell och religiös högtid som inte alla på Smålands
gillar. Men man måste se till besökarna. De vill ha en viss julighet.
Den mjuknande motståndaren
Återigen blir julen ett kompromissande. Å ena sidan vill man komma bort ifrån
den stereotypa julen med Kalle Anka och julskinka. Å andra sidan vikar man sig
för att folk vill att saker och ting ska vara som dom alltid har varit,
åtminstone 24 december varje år. Till och med en julmotståndare som Caroline
Andersson mjuknar när det väl kommer till kritan.
– På ett sätt är det trevligt med traditioner trots att jag hatar dom.
