Knarkar vi mer i studentlund?

- in Reportage

Det är lördagsnatt och stimmigt, stojigt och fullsatt på ett kafé i centrala

Lund. Skrik och skratt studsar mellan väggarna och ögonen tåras i den rökiga

luften. Men det är inte bara cigaretter som glöder i halvdunklet runt de

ölklibbiga borden. I ett av hörnen delar ett gäng högljudda killar öppet på en

joint. Av allt att döma ser de ut att vara i gymnasieåldern.

Att en stor andel av Lunds gymnasister använder illegala droger är dock ingen

nyhet. Ett flertal drogvaneundersökningar som genomförts av kommunen ger en god

bild av droganvändningen på Lunds sex gymnasieskolor. Efter den senaste

undersökningen utnämndes Lund till Sveriges drogtätaste stad.

Men hur drogvanorna ser ut för universitetets över 30 000 studenter vet

egentligen ingen. Såväl polisen som studenthälsan och nationerna medger att de

inte har en aning om problemets omfattning bland över en tredjedel av Lunds

invånare.

På dörren syns siluetten av ett marijuanablad, i taket hänger en jamaicansk

flagga med Bob Marley-tryck:

– Vårt största problem är allt supande på nationerna. Det är svårt för oss att

se om folk är fulla eller höga. Och folk är mer benägna att prova andra droger

när de redan är berusade, säger Leif som arbetar för lundapolisens

gatulangningsgrupp, och kollegan Sven instämmer. Inredningsdetaljerna till trots

befinner vi oss i gruppens arbetsrum.

Cannabis vanligaste drogen

Varken Sven eller Leif vill ha sina efternamn i tidningen (det ringer så mycket

konstigt folk hem ändå). De arbetar i civila kläder och en vanlig arbetsdag kan

innehålla såväl småsnack med missbrukarna på centralstationen som spaning mot

misstänkta langare. Under 2001 gjorde gruppen 78 husrannsakningar och beslagtog

narkotika vid 154 tillfällen. Cannabis är den i särklass vanligaste drogen,

enligt gatulangningsgruppen, endast GHB är svårt att få tag på i Lund.

Vilket arbete bedriver ni specifikt mot studenterna?

– Vi gör inte så jäkla mycket faktiskt. Vi är helt beroende av tips och

kontakter i vårt arbete, och studentvärlden är sluten. Har någon en stökig fest

i en studentkorridor ringer grannarna sällan polisen, som i ett vanligt hus. Men

vi har ingen anledning att tro att problemet är mindre bland studenter än i

övriga samhället. Och där är vi uppe i nästan samma nivåer som på 70-talet,

säger Sven.

ÖG skriver drogpolicy

Gatulangningsgruppen för ingen specifik statistik över hur många studenter man

griper. Men hösten 2000 grep polisen i Lund en person som sålde ecstasy inne på

Östgöta nation. Gripandet kunde ske tack vare ett tips.

Elin Thorson är qurator för nationen.

– Jag har hört talas om den händelsen. Men i övrigt upplever jag inte att droger

är ett problem på våra fester. Jag tror att sånt mer sker utanför nationerna.

Risken för upptäckt i våra små lokaler är ganska stor, säger hon.

Någon skriven policy för hur man ska hantera illegala droger finns inte på

Östgöta nation. Men en sådan är på gång lovar Elin Thorson:

– Vi har skrivna regler för hur vi ska göra vid brand och vi borde självklart ha

det vad gäller droger också.

Mathias Persson gör sin första termin som rockkommissarie på Smålands nation.

Som sådan ligger han bakom nationens konserter på onsdagar. I höst har Mathias

Persson bland annat lockat Kristofer Åström & Hidden Truck till Lund.

– Jag har hört ryktas att man tidigare hade problem med försäljning av bland

annat cannabis här, men det var innan jag blev rockkommissarie. Själv har jag

inte sett någonting, säger Mathias Persson. Skulle han se något ska han enligt

reglerna kontakta vakterna som ringer polisen.

På baksidan av Gerdahallen har Studenthälsan sina lokaler. En av de anställda är

psykiatrikern Richard Wastenson. Han hjälper studenter som drabbats av

livskriser eller studiekriser. Av de cirka 500 studenter han träffar per termin

söker endast en handfull hjälp på grund av drogmissbruk.

– Varför? Den som röker cannabis varannan eller varje dag, förblir nog inte

student särskilt länge. Det går inte att klara av universitetsstudierna då,

säger Richard Wastenson, som faktiskt planerat att undersöka lundastudenternas

drogvanor genom enkäter. Men hittills har projektet stupat på grund av

sparbeting hos kommunen.

Många teknologer

Richard Wastenson tycker att en grupp är överrepresenterad bland hans patienter.

– Det är farligt att generalisera, det finns trots allt cirka 6 000 teknologer.

Men jag möter en viss typ av intellektuella datakillar som bara i förbifarten

nämner att de röker cannabis. Då förstår jag ”hej, det är det där du behöver

hjälp för”.

Richard Wastenson tror inte på några former av legalisering.

– Det skulle vara en katastrof. Cannabismissbrukare är förlorade, de stannar i

växten. En sådan generation kan inte ta över världen och ställa de nya frågor

som behövs.

”Min sambo tycker jag är glömsk”

Anders är i 30-årsåldern och har snart skrapat ihop nog med poäng för en magisterexamen inom humaniora.

I ett rum på övervåningen i hans hus utanför Lund växer tio marijuanaplantor

under en odlingslampa. Sedan han började odla för 6-7 år sen säger Anders sig ha

rökt marijuana i stort sett dagligen.

– För mig fungerar det som meditation och inspiration. Det sätter fart på

huvudet och saktar ned hjärtat. Jag spelar mycket musik och när jag röker gräs

lossnar det verkligen, säger han.

Ger marijuanan inga negativa effekter?

– Min sambo tycker att jag är lite glömsk, men jag menar nog att jag alltid har

varit det. Jag tar kanske längre tid på mig för att göra saker, men det är för

att jag gör saker mer noggrant. Gräs hjälper mig att rikta energin på det jag

håller på med, säger han.

Själv känner han knappt någon som inte använder marijuana och han tror att folks

attityd till droger är betydligt mer avslappnad än vad han anser avspeglas i

media. Studenter är nog bland de mest drogliberala i samhället, gissar han.

Vad tycker du om svensk narkotikapolitik?

– Har vi någon överhuvudtaget? I mitt perspektiv styr Föräldraföreningen mot

narkotika hela debatten idag. Deras skrämselpropaganda är farlig.

När folk upptäcker att man inte blir steril av att röka gräs och att man inte

automatiskt får psykoser kanske de istället röker mer än de klarar av, säger

Anders och räddar sin dotter från att ramla på stengolvet på andra sidan av

rummet.

Vad skulle du tycka om dina barn senare skulle börja röka marijuana?

– Jag skulle inte ha någonting emot det. Bara de kan hantera det, allt kan

brukas såväl som missbrukas. Men hellre marijuana än alkohol.

Är du aldrig rädd för att åka fast?

– Jo, självklart är jag det, det är därför jag inte vill ha mitt riktiga namn i

tidningen. Men jag tycker att det är bisarrt att jag kan sättas i fängelse för

att jag röker gräs. Jag säljer inte till någon, min verksamhet skadar ingen.