Studenterna ger flest minus till tyska institutionen på en rad punkter i nya
Studentbarometern. ”Oacceptabelt”, säger humanistkårens ordförande. Men
ställföreträdande prefekten är överraskad – institutionen har inte gjort något
fel.
Utvecklingen av studenternas, kritiska tänkande, lärarnas förmåga att göra sitt
ämne intressant och deras intresse för kursutvecklande diskussioner: det är bara
ett litet urval av alla de frågor som tyskastudenterna underkänner sin
institution på i Studentbarometern Humaniora 2002.
– Situationen är inte acceptabel, säger Christian Resebo, humanistkårens
ordförande.
I Studentbarometern – en undersökning som görs av utvärderingsenheten på Lunds
universitet i samarbete med LUS, Lunds Universitets Studentkårer – är det
fakulteten för humaniora som denna gång hamnat under luppen. Bland de brister
som framkommit sticker tyska institutionen ut.
Flest minustecken
Att studenterna på tyska institutionen inte känner sig delaktiga i
kursutvecklingen ser Christian Resebo som ett av de mest anmärkningsvärda
resultaten.
– Men det är också kårens ansvar att informera och utbilda studenterna om hur de
ska kunna påverka sin situation, påpekar han och menar att även studenterna
själva måste bli bättre på att engagera sig.
Lundagård har fått ta del av en ännu inte officiell version av undersökningen. I
den stod bland annat att: ”Tyska institutionen [får] flest minustecken”. Bland
annat denna formulering ströks efter att institutionsföreträdare hade haft ”ett
långt samtal med utvärderingsenheten”, berättar ställföreträdande prefekt Klaus
Rossenbeck.
Han säger sig vara mycket förvånad över resultaten från Studentbarometern.
– Detta överensstämmer inte alls med de uppgifter som har framkommit i våra egna
kursutvärderingar.
Mindre pengar
Klaus Rossenbeck tror att en del av förklaringen till de usla resultaten är
att allt färre studenter vill läsa tyska, vilket gett institutionen mindre
pengar att röra sig med. Det har ökat stressen bland lärare och studenter, menar
han.
– Även om man kanske inte kan ha samma kunskapskrav som tidigare så försöker vi
behålla samma nivå i undervisningen som under bättre tider, säger han.
På en direkt fråga om institutionen gjort något fel svarar han nekande och
hävdar att problemen ligger utanför institutionens kontroll.
– Visst har studenterna rätt att få en så bra utbildning som möjligt, men vi kan
inte trolla. Med våra resurser har vi gjort vad vi kan.
Han ställer sig dessutom frågande till varför studenterna upplever att de inte
har någon möjlighet att påverka sina studier, när platserna för
studentrepresentanter i institutionsstyrelsen ofta är vakanta.
Är det rimligt att studenterna är så här missnöjda med sin situation vid tyska
institutionen?
– Nej, absolut inte. Institutionsledningen hade gärna diskuterat detta med dem
om vi känt till problemet, säger Klaus Rossenbeck.
– Eftersom våra kursutvärderingar gett oss positiv respons ser jag inget skäl
till att studenterna yttrar sig på det här viset, fortsätter han.
Allra största allvar
Tycker du att det finns något ni kunde ha gjort för att undvika den dåliga
studiesituationen?
– Det är en rent hypotetisk fråga. Vi hade inte någon anledning att fundera i
sådana banor. Studenterna borde ha tagit upp frågorna.
Än har inte tyska institutionen utarbetat konkreta förslag på åtgärder, men man
kommer inom kort att diskutera saken med såväl studenterna som kåren och
lärarna.
– Vi tar det här på allra största allvar, säger Klaus Rossenbeck.
Humanistkåren har i anslutning till rapporten presenterat en handlingsplan för
hur man ska kunna komma tillrätta med bristerna på humanistiska fakulteteten –
utan mer resurser. Att förändra lärarnas attityder bedöms som viktigt, men mer
konkret framförs idéer om allt från större samarbete mellan ämnena till fler
gästföreläsare och kursutvärderande diskussioner redan vid kursstart.
– Problemen för tyska institutionen gäller i första hand det sociala ansvaret.
Det handlar om att se den enskilda individen. Det kan vara så enkelt som att
lära sig studenternas namn, säger Christian Resebo
