Stor ovisshet när kårer går ifrån universitetets krav

- in Kår, Nyheter
@Gustaf Eriksson

Universitetet kommer sannolikt inte att acceptera kårer som bevakar områden som är mindre än en fakultet efter obligatoriets fall. Trots detta planerar flera mindre organisationer att skicka in egna ansökningar. I förlängningen kan det leda till att utbildningsbevakningen försämras.


Planerna på att gå samman var ganska långt komna. Därför var det med bestörtning som Vårdvetenskapliga studentkårens orförande Malena Cronholm läste mejlet som hon i början av januari fick från Medicinska föreningens ordförande Alan Mohtadi.
– Han skrev bara att det troligtvis inte skulle bli något samarbete. Det enda skäl han anförde var tidsbrist, säger Malena Cronholm.

Trots att beskedet kom bara drygt en månad innan ansökningarna om kårstatus ska skickas in är Malena Cronholm inte särskilt förvånad.
– Det har varit svårjobbat hela tiden, säger hon.

Malena Cronholm tror inte att det i själva verket är tidsbrist som är den viktigaste orsaken bakom Medicinska föreningens ändrade inställning.
– Jag tror att det ligger mycket status i det här. Medicinska föreningen domineras av läkarstudenter och vissa av dem anser sig vara högre upp i hierarkin jämfört med oss, säger hon.

Men medicinska föreningens ordförande Alan Mohtadi hävdar bestämt att hierarki inte har någonting med saken att göra.
– Jag känner inte alls igen mig i det. Mer än hälften av ledamöterna i vårt fullmäktige läser andra utbildningar.

”Tiden räcker inte till”
Enligt Alain Mohtadi är det i stället så att Vårdvetenskapliga studentkåren och Medicinska föreningen är för olika som organisationer för att ett samgående ska vara aktuellt i nuläget.
– Vi fungerar på helt olika sätt och tiden räcker inte till för att vi ska kunna anpassa oss till varandra.

Ännu är dock inget definitivt beslut fattat i frågan.
– Vårt fullmäktige kommer troligtvis att ta ställning i början av februari, säger Alan Mohtadi.

På den medicinska fakulteten finns i nuläget tre kårer: Vårdvetenskapliga studentkåren, Medicinska föreningen och Sjukgymnastkåren. Nu när samarbetet mellan de tre ser ut att spricka skulle varje kår kunna ansöka om att få ensamt ansvar för hela fakulteten.
Så blir det dock sannolikt inte.
– Det känns som att vi och Medicinska föreningen kommer att skicka in separata ansökningar och sedan är det upp till Sjukgymnastkåren att välja sida, säger Malena Cronholm.

Ny kåransökan på gång
Situationen är inte unik. Den samhällsvetenskapliga fakulteten är uppdelad på två kårer: Samhällsvetarkåren och Socialhögskolans studentkår.

Från början planerade Samhällsvetarkåren att ansöka om att få bevaka utbildningen vid hela fakulteten. Efter kraftiga protester från Socialhögskolans studentkår, LSHS, beslutade dock Samhällsvetarkåren att utelämna Socialhögskolan i sin ansökan.

Sedan länge vill också den helsingborgsbaserade organisationen Service management-ekonomerna bilda en fristående kår. I nuläget är föreningen ett utskott i Lundaekonomerna men bevakar utbildningen på två institutioner på samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Vi kommer att ansöka om kårstatus för institutionerna för service management och strategisk kommunikation på campus Helsingborg, säger ordförande Cecilia Larsson.

Detta görs utan Samhällsvetarkårens samtycke.
– Vi tänkte först söka för hela fakulteten, men vi drog oss tillbaka från Socialhögskolan eftersom LSHS så aktivt försökte få oss att ändra uppfattning. Service management-ekonomerna har knappt diskuterat frågan med oss, säger Samhällsvetarkårens ordförande Jenny Pobiega.

Universitetsledningen har fastställt att kårer sannolikt inte kommer att tillåtas täcka områden som är mindre än en fakultet.

Små kårer problematiskt
Att en rad organisationer nu väntas komma in med institutionsbaserade ansökningar riskerar att ställa till besvär. Argumentet bakom småkårernas beslut är vanligen att det är det bästa för studentinflytandet, men konsekvensen kan bli den motsatta.
– Det kommer att göra det svårare för universitetsledningen att fatta beslut. I nuläget är det oklart hur ledningen kommer att agera, säger Kristina Arnrup Thorsbro som tagit fram universitetets handlingsplan inför obligatoriets avskaffande.

Om universitetsstyrelsen anser att organisationerna ansökt om få små områden kan ansökningarna komma att avslås. Då kan studenterna bli utan kårrepresentanter, något som innebär allvarliga risker för utbildningsbevakningen.
– I så fall har universitetsledningen rätt att utlysa val bland studenterna för att få fram representanter till fakultetsstyrelsen, säger Kristina Arnrup Thorsbro.

Text: Gustaf Eriksson