En ekonomistudents ouppnåeliga sex appeal

- in Krönika/Studentliv

I sommarjobbsjakt och kärlek är allt tillåtet. Studentlivskrönikör Linna Fredström flörtar hejvilt med potentiella arbetsgivare, men blir nobbad gång på gång. 

Något känns i luften.

Det pirrar, fladdrar lite nervöst i magen. Överallt går folk omkring med något trånande i blicken. Vårterminen är här. Och med den kommer tiden att söka sommarjobb.

Jag har aldrig haft tur i jakten på sommarsysselsättning. Visst har det funnits jobb, men det har aldrig slutat lyckligt.

Tonårens somrar kantades av den lite halvpinsamma tillvaro ett något krystat feriearbete erbjuder. Man känner sig i vägen, otillräcklig eller ouppskattad.

Men drömmen om the one lever. Som en kroniskt singel 35-åring på match.com, letar jag runt på Platsbanken.

Desperat fyller jag sedan i ansökningar. Slår rekord i positiva adjektiv per mening. Men all ansträngning är förgäves.

Ordet ”ekonomistudent” dyker upp under varenda ”Vad vi söker”-rubrik och ger en blivande statsvetares självförtroende en ordentlig törn.

Det är tydligt att kunskap om ”den institutionella teorins utveckling” och ”genusperspektiv på organisation och ledarskap” inte är alla arbetsgivares våta dröm.

Trots det kommer jag tillbaka varje vår med samma blinda optimism.

Gång på gång ger jag mitt hjärta (eller i alla fall väldigt personliga brev) till fel företag. Gång på gång hittar jag ett ”Tack för din ansökan, tyvärr har vi valt att gå vidare med en annan sökande”-mejl i inkorgen.

Förmodligen sitter den där andra sökanden i Lundaekonomernas styrelse eller jobbar med att ta fram ett nytt klubbkoncept åt Malmös. Kanske har hon prenumererat på The economist sedan hon var 8 år. Alldeles säkert har hon minst en vd listad som referens. Hur kan jag konkurrera?

Kompisarna tröstar med glass och ”du förtjänar bättre”-peptalks. Mamma försöker matcha ihop mig med en ledig plats på hennes jobb. Och jag drömmer vidare.

I drömmen står en kommunchef stå utanför mitt fönster med ett anställningsavtal och kanske en boom box spelandes Dolly Partons ”9 to 5”.

I verkligheten inser jag i stället lagom till sista ansökningsdatum att jag helt enkelt saknar en ekonomistudents attraktiva entreprenörsanda och allmänna akademiska sex appeal.

Och skickar mitt cv till jordgubbsförsäljare@hotmail.com.

Facebook Comments

You may also like

Ungdomlig åldersnoja

”Ibland ser jag på studentlivet i form av