Lata dig, en revolution i det lilla

Stanna upp. Unna dig att njuta av eftermiddagssolen på balkongen, i stället för att engagera dig i något som enbart kommer pryda cv:t. Låt det bli en systemkritisk motståndshandling i sig, menar Lundagårds utbildningspolitiska krönikör, Lowe Smith Jonsson.  

Som student är det lätt att fångas upp i den ständiga jakten på fler högskolepoäng. Att varje kväll ligga sömnlös och fundera över vilka studentföreningar som kommer ge bäst meriter på cv:t. Studierna är inte längre en jakt på kunskap, utan en investering i framtiden. Examen är inte ett bevis på kompetens utan en nyckel som ska ge dig oändliga möjligheter att bli vem du vill, bo vart du vill, uppnå precis vad du vill.

Varje fördel du kan skaffa dig kan bli avgörande för om du lyckas armbåga dig före dina medmänniskor. Varje del av ditt liv blir en tävling. Inte bara drömjobb och bostad, utan även födelsedagsfirandet, sommarsemestern och partnern måste vinstmaximeras. I ett samhälle där alla ser varandra som konkurrenter, är det enda vi skapar medelmåttor. Utmattade och sönderstressade studenter som inte ens har tid att njuta av livets enkla saker, som att spela i korplag, starta en bokklubb eller sitta hemma på balkongen med en kall öl i eftermiddagssolen.

Jag avskyr denna känsla av oändliga möjligheter. Missförstå mig rätt. Jag är otroligt tacksam över att vi har byggt en välfärdsstat där våra skattepengar finansierar min och många andras möjligheter att utbilda sig. Det jag avskyr är detta ständiga mantra om att du kan uppnå vad du vill, så länge du lägger manken till.

För ett litet fåtal kommer övertimmar och obekväma arbetstider kanske leda till vd-tjänster och kändisskap. För de allra flesta kommer samma övertidstimmar endast leda till att chefen blir rikare medan du får sämre hemliv och ingen tid över att ägna åt de saker du faktiskt njuter av. I ett samhälle där man ständigt förväntas göra mer finns inget utrymme att vara nöjd.

Detta är ju förstås inte ditt eller mitt fel. Vi är fast i ett system där vi inte kan göra annat än att ständigt accelerera och producera mer, helt oberoende av de gränser som sätts av våra kroppar, psyken eller vår planet. Det är med politiken vi måste ifrågasätta och bekämpa detta.

Men låt oss även tänka om i det lilla, i våra egna liv. Fem ordförandeskap i olika akademiska föreningar kanske räcker. Att läsa 150% kanske är fullt tillräckligt. Tre extrajobb kanske är mer än nog. Engagera dig i stället i något du verkligen brinner för och kasta inte bort dina lediga eftermiddagar på något som ser snyggt ut på cv:t. Att inte ständigt sukta efter mer är i sig en kritik av det omöjliga system vi lever under.

Jag uppmanar er alla – gör motstånd. Gör motstånd genom en av de radikalaste handlingarna tänkbara under kapitalismen: lata er och njut av tillvaron!

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Porren och kapitalet

Porrindustrin reproducerar misogyna normer, ändå fortsätter den att