Ett klipp för biologisk mångfald

- in Nyheter

Stora stubbar som ruttnar, gräs som inte klipps, uppgrävda sandbranter. Det är några av insatserna som har gjorts för att främja biologisk mångfald på campus. Bakom initiativet står tre medarbetare från Biologiska institutionen.

Under hösten 2018 kontaktades Akademiska hus av tre personer från biologiska institutionen. Honor Prentice, Mikael Sörensson och Pål Axel Olsson hade en önskan om att skjuta upp vårens första klippning av gräset några veckor, så att det skulle finnas föda för insekter i början av växtsäsongen. Det blev starten till ett samarbete mellan biologiska institutionen, fastighetsägaren Akademiska hus och markentreprenören Peab.

En av insatserna som görs är omvandlingen av flera gräsytor på norra delen av campus. Sedan några månader tillbaka finns skyltar utsatta som berättar att gräset inom detta område inte klipps, för att främja biologisk mångfald.

Honor Prentice, professor emerita i växtekologi och systematik på Biologiska institutionen och en av de tre initiativtagarna till projektet, menar att näringshalten i planterade gräsmattor som har anlagts på matjord är hög. Där dominerar några få gräsarter som gynnas av mycket näring. Dessa snabbväxande arter konkurrerar ut allt annat och artrikedomen är väldigt låg.

— Insekter är ofta beroende av några specifika växtarter eller artgrupper för sin mat och boplatser: en mångfald av växtarter skapar levnadsmöjligheter för en mångfald av andra organismer. En enhetlig och artfattig gräsmatta är inte en bra förutsättning för ett myllrande liv, säger Honor Prentice.

— Forskningen visar att gräsmarker som sköts på traditionellt sätt, med bete eller slåtter under många år, är extremt artrika. Första målet om man vill ha en artrik gräsmark är att få ner näringshalten i marken. Det görs genom att ta bort näring i form av klippt gräs eller hö. Om det är en betesmark så sker det via djuren som betar och näringen tas då bort från markerna i form av mjölk eller kött, säger Honor Prentice.

Gräsmarkerna på campus har fått stå orörda under vår och sommar och klipptes först i mitten av augusti. När gräs och blommor får växa blir det dels föda i form av pollen och nektar, dels en plats för insekter att bygga bo och lägga sina ägg. Det klippta gräset räfsas upp och tas bort för att sänka näringshalten i marken.

Klippningen anpassas för att ske innan novischperioden börjar.

—Vi har hela tiden varit väldigt noga med att det här inte ska hindra folk från att använda ytorna. Det handlar om att förbättra för växter och djur utan att försämra för de människor som vill använda ytorna, säger Ulf Luvö, teknisk förvaltare på Akademiska hus.

Redan nu har arter av fjärilar och insekter som inte skulle finnas på en vanlig gräsmatta kunnat ses i området. Men Honor Prentice är noga med att framhäva långsiktigheten i projektet.

— Det vi försöker åstadkomma är att långsiktigt ändra skötselfilosofin. Vi vill gå över till ett skötselsätt av gräsmarkerna som är skonsamt och hållbart. Det måste inte vara så dramatiska insatser, det går att göra på ett enkelt sätt och det är det vi försöker göra, säger hon.

Biologiska institutionen, Akademiska hus och Peab möts ett par gånger per termin för att diskutera praktiska och långsiktiga förändringar som kan göras för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att öka artrikedomen på campus.

Det har också genomförts andra insatser, bland annat har öppna sandmarker skapats där solitärbin kan bygga bo. Flera olika typer av fågelholkar har satts upp och fyra stora stubbar har placerats ut runt ekologihuset för att agera insektshotell. När stubbarna förmultnar blir de en boplats för många olika organismer.

Hur viktigt är det att vi anpassar våra stadsmiljöer för att främja biologisk mångfald?

— Det är superviktigt. Runt omkring Lund är det biologisk öken. Det är extremt intensivt odlade åkrar, monokultur med bara en gröda och nästan ingen genetisk variation. Det används jättemycket bekämpningsmedel och konstgödsel. Och det finns nästan inga träd. Alla små gröna områden i städer, parker och privata trädgårdar är otroligt viktiga för fåglar och insekter. Så man ska inte tro att stadsmiljöerna är sterila, så är det inte. Tvärtom. Jämför man diversiteten här i Lund med vad som finns en kilometer utanför staden så är det helt fantastiskt här. Det ska vi vara rädda om, säger Honor Prentice.

Bihotellet mellan ekologihuset och kemicentrum. Både de borrade hålen i brädan och den uppgrävda sanden är attraktiva boplatser för bin. Foto: Mattis Vindelman
I takt med att stubben förmultnar flyttar fler och fler insekter in. Foto: Mattis Vindelman

Biologisk mångfald innebär variationsrikedomen bland levande organismer. Det innefattar mängden olika arter som finns, men också genetisk variation inom en art och variationen av olika ekosystem i ett område.

Antalet arter i världen sjunker snabbare än någonsin och en miljon, motsvarande en fjärdedel, av alla växt- och djurarter är hotade och riskerar att dö ut.  Det fastslogs i rapporten Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services från 2019, publicerad av forskningsorganisationen IPBES, som FN baserar sitt arbete på.

De fem primära anledningarna att arter dör ut är:

  • Förlust av habitat, till exempel skogsskövling
  • Invasiva arter
  • Direkt exploatering, till exempel jakt och fiske
  • Föroreningar och miljögifter
  • Klimatförändringar

 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Rödlistad skorpionsläkting hittad i Stadsparken

Efter mer än 20 år av ovisshet hos