Slakta statens kassako, Akademiska Hus

Ska universiteten verkligen lägga sina resurser på skyhöga hyror i stället för gedigen utbildningskvalitet? Lundagårds utbildningspolitiska krönikor Sasha Steneram funderar på hur det statliga bolaget Akademiska Hus stjälper universitetens ekonomi och autonomi.

Vad vore en dag som går utan att man funderar på vilka statliga bolag som borde säljas ut? I dag är det statliga bolaget Akademiska Hus som står högst på listan. Ett statligt bolag som varje år gör miljardvinster genom att i princip ha monopol på rollen som hyresvärd för svenska lärosäten.

Exemplet Akademiska Hus blir återigen en påminnelse om att staten, i den bästa av världar, inte ska ägna sig åt att driva bolag. Den ”kvasimarknad” som trots allt uppstår när staten driver bolag som Akademiska Hus är helt befängd, framförallt eftersom det är universiteten som drabbas värst.

Utbildningspolitik präglas av en konstant kamp om resurser. Svenska universitet är inga undantag. Bra utbildning kostar. Det råder ingen tvekan om att svenska utbildningsinstitutioner gör sitt allra bästa för att studenter ska få en god och konkurrenskraftig utbildning. Därför är det viktigt att reflektera över vilka budgetposter som behöver stramas åt till fördel för satsningar på utbildningens kvalitet.

Visst. Det senaste året har regeringen skjutit till rekordstora budgetsatsningar till svenska lärosäten. Men dessa investeringar bör inte läggas på hyrorna för Akademiska Hus. Vi kan inte låta resurserna gå till något som med åren ha blivit statens kassako.

Att sälja ut eller inte, det är frågan. Jag är nästan alltid den liberalen som är först att skrika: SÄLJ UT! SÄLJ UT! SÄLJ UUUUT! Ja, vore det så enkelt hade jag gärna sålt ut ett och annat statligt bolag. Det är dock viktigt att ha med sig vilka konsekvenser som en utförsäljning bär med sig. Att sälja ut Akademiska Hus vore såklart komplext. Om bolaget skulle sålts ut rakt av skulle det kunna innebära att universiteten hamnar i en pressad situation där staten inte kan kontrollera hyrorna samtidigt som universiteten behöver behålla sina lokaler.

I stället för att monopolisera på universiteten bör det vara Akademiska Hus uppgift att hjälpa de lärosäten som vill ta över och förvalta lokalerna själva. Det mest eftersträvansvärda vore såklart att överlåta fastigheterna till universiteten direkt och på lång sikt sälja ut bolaget.

I grund och botten handlar det om att få universiteten mer autonoma. Genom eget ansvar kan universiteten planera över flera år framöver, i stället för att behöva oroa sig för och anpassa sig efter olika förändringar i hyrorna. Att överlåta fastigheterna till lärosätena innebär i förlängningen ett minskat beroende av staten och marknaden.

En sådan autonomi är givetvis eftersträvansvärd. En självständighet från universitetens håll innebär också färre klåfingriga politiker som har något att säga till om. I slutändan påverkar det den akademiska friheten, något som måste värnas i alla lägen.