När gaderoben blir ett språk

Kläder är aldrig bara kläder. Ett till synes trivialt val av plagg berättar vilka vi är, vem vi vill vara och vilken grupp vi vill tillhöra – eller ta avstånd ifrån. Camp, old money, grisch och clean girl, dagens trender bevisar att stil fortfarande är ett av våra starkaste sätt att skapa identitet.

Modet kommunicerar

– Mode är ett sätt att uttrycka oss själva. Det är en icke verbal kommunikation, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper.

För henne är det självklart att stil är mycket mer än bara klädesplagg. Att uttrycka oss själva med hjälp av kläder är viktigt i alla åldrar, men den åldersgrupp som lägger störst vikt vid stil och identitet är ungdomar. Det är under gymnasie- och universitetstiden, då vi sakta kliver in i vuxenlivet, som vi lägger mest vikt vid vårt yttre.

– I den åldern blir kläderna ett medel för att söka sig själv och uttrycka vem man är eller vem man blivit. Det är en period då det yttre och ens identitet länkas samman väldigt starkt, och där man också experimenterar mer än de flesta gör när man blir äldre, säger Emma Severinsson.

Hur vi klär oss kan vara ett sätt för oss att försöka smälta in, vara med i eller distansera oss från olika grupper.

– Det kan vara ett sätt att visa sin egen identitet, men också ett sätt att dölja den, menar Emma Severinsson.

Vår stil avslöjar eller döljer oss

Stil kan alltså skymma den vi är, eller framhäva den vi vill vara. Med hjälp av kläder kan vi bygga upp en idé om oss själva. Oavsett om man vill framstå som mer professionell eller tidstypiskt trendriktig, är kläder ett sätt för oss att signalera för andra vem vi är.

– Stil kan hjälpa oss att förmedla något annat om oss själva. Det finns de som menar att de inte bryr sig om kläder, men det är en sanning att det första vi lägger märke till hos någon annan är hur den ser ut. Utefter detta kategoriserar vi folk vi möter i olika fack, är vi lika eller olika? Tillhör vi samma grupp? säger Emma Severinsson.

”Is it a fit? Or is she just skinny?”

Vad säger dagens trender om oss, och vad säger det om samhället idag? Stil är kopplat till vår identitet, men även till samhälleliga strukturer. Nutidens mest framträdande trender, såsom clean girl, old money eller grisch används idag för att markera status och symbolisera välstånd.

– Dessa trender visar att pengar och status är värderat högt i dagens samhälle, och kläder blir ett sätt att uttrycka att man har status och kapital, konstaterar Emma Severinsson.

Vad händer om man inte har ekonomin eller kroppen för att få plats inom marginalerna för vad som är trendigt? Dagens trender förespråkar inte enbart en tydlig eftersträvan efter klassmarkörer, utan premierar även ett snävt kroppsideal. Det är ett privilegium att ha tid att träna, och att ha pengar att lägga på kläder som faller en i smaken. Att kunna uppehålla idealet är ingen självklarhet för alla.

Att trender går i cykler är inget nytt. Dagens färgneutrala och minimalistiska trender, är en motreaktion på 2010-talets färgglada mönster, galaxy print, och mom jeans. Men likt motreaktionen på kläderna har det även skett en tillbakagång i den kroppspositiva rörelsen, som var förhållandevis stark på 2010-talet.

– Vi förväntas satsa väldigt mycket på vårt utseende, både i tid och pengar idag. Kläder och stil har ju alltid varit en klassfråga. Det blir en enorm stress om man vill men inte har råd eller tid att lägga mycket pengar på sitt utseende, säger Emma Severinsson.

Stil och nationalitet

Idag cirkulerar även trender som är kopplade till region och land, såsom scandi girl eller parisian chic. Tanken om att ens stil kan spegla där man bor är ett globalt fenomen med anor långt bak i tiden.

– Det har alltid funnits föreställningar om svenskar och hur de bör klä sig. Ett mantra cirkulerade på 50-60 talet om ”Sverige som världens bäst klädda land”. Detta skulle spegla den höga kvaliteten på Sverige-producerade klädesplagg under den tiden, säger Emma Severinsson.

Mode och stil kan alltså fungera för att skapa föreställningar om nationell identitet, även om mode idag är mer globaliserat. Influencers från hela världen påverkar trendcykeln kontinuerligt även om geografiska platser ibland får ge namn åt vissa stilar.

Individualism och  subkulturer

– Idag pratar vi ju om att det inte finns subkulturer på samma sätt som det gjorde, säg på 80-talet. Detta på grund av att vi idag lever i en globaliserad värld där sociala medier ger oss ett stort utbud av olika stilar, berättar Severinsson.

Idag lever vi i ett extremt konsumtionssamhälle med stort fokus på individualism. Det är individen, och dennes personliga varumärke som står i centrum. Det har aldrig varit så lätt att köpa kläder som idag. Alla dessa möjligheter att köpa mer har satt högre krav på oss och vårt utseende och vår förmåga att hålla oss ajour med de nya trenderna.

– Det finns en dubbelhet i det hela. Å ena sidan går modet snabbare nu än någonsin, å andra sidan finns det så många samexisterande trender så att det knappt går att bli omodern. Det finns så många individuella stilar. Vi har stora trender, men i detta vimlet av trender så finns det ett större utrymme för individuell kreativitet, avslutar Emma Severinsson.

Dåtidens subkulturer knöts samman av att man hade gemensam musik, klädstil, och politiska värderingar. Men idag är inte detta lika framträdande, i och med sociala medier finns det större möjlighet att uttrycka olika stilar och intressen. Men vem vet, kanske pendeln svänger tillbaka igen, och framtidens mode återfår sin mer kollektiva prägel.

Artikeln publicerades först i Lundagård #6 2025.