Politiserad utbildning

– Det här är en utbildningspolitisk krönika, åsikterna som framförs är skribentens egna –

Debatten om akademisk frihet lägger fokus på fel ställe. Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Alexander Johansson anser att det är dags att lyfta blicken lite. 

Det dyker titt som tätt upp debatter om huruvida universiteten är politiskt styrda eller inte. Det här året började debatten redan vid terminsstart. I Aftonbladet (11/1 2022) frågade sig forskaren Johan Gärdebo ”vad som får sägas vid svenska universitet.” 

Johan Gärdebo gick i tidningen ut med att Linköpings universitet ideologiskt motverkade honom i hans val av akademisk mentor. Resonemanget var: universitetet ville inte anställa hans utvalda akademiska mentor eftersom mentorn hade felaktig ideologisk analys. Vad Gärdebo inte påpekar är att personen ifråga saknar akademiska meriter. Varför nämna det när halmgubben redan är på plats och boxarhandskarna är på? 

Frågan om vad som får sägas vid universitet är en viktig fråga. I ett globalt perspektiv stämmer det att den politiska styrningen av universiteten ökar. För bara några år sedan förbjöd den ungerska regeringen genusvetenskap på högre utbildningar.  I USA har flera delstater förbjudit kritiska vithetsstudier. I Danmark vill lagstiftare förbjuda vad de kallar ”överdriven aktivism” inom vissa forskningsmiljöer; forskning som riktar in sig på rasism, genus och social ojämlikhet. 

Det brukar emellertid inte vara den här typen av politisk styrning debattörer som Gärdebo reagerar mot. Stiftelsen Academic Rights Watch – som inte helt oväntat menar att det är ideologi som ligger bakom forskarens mentorsproblem – är kusligt tysta om utvecklingen jag har beskrivit här ovan. Istället är ”värdegrund” och ”intersektionalitet” deras fiender – inte politiker som vill lägga ned utbildningar och driva kritiska perspektiv från utbildningarna. 

Ivern att se fiender bakom varje hörn gör att debattörerna blir minst lika ovetenskapliga som de anklagar sina vedersakare för att vara. Academic Rights Watch har aldrig sammanställt någon systematisk undersökning som påvisar den politiska styrningen av svenska universitet – de nöjer sig med anekdoter. På samma sätt finns inget vetenskapligt framtaget underlag för den danska lagstiftningen.

Personerna som är mest högljudda om politiserad utbildning är i slutändan också orsaken till den.