Det debatteras flitigt om utbildning, men desto mindre om bildning. När marknadens behov styr våra utbildningar drar vi åt snaran runt halsen på demokratin. Kritiskt tänkande och förståelse försvinner, det menar Lundagårds politiska krönikör Smilla Lindblom.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
I debatten om skolan pratas det ofta om PISA-mätningar, skolresultat och arbetsmarknad. Allt detta är viktigt. Goda utbildningsmöjligheter är grundläggande för samhällets utveckling, men i debatten får vi inte stirra oss blinda på siffror och missa det viktigaste: själva bildningen.
Att människor ges yrkeskunskaper är avgörande för ekonomisk utveckling. Men lika avgörande för demokratin är att människor får en bred bildning, det vill säga förmågan att tänka kritiskt. Precis som en ingenjör utan kunskaper i fysik inte kan resa en hållbar bro, kan inte medborgare utan insikt i historia, ekonomi eller etik fatta välgrundade beslut om samhällsfrågor.
Bildning främjas exempelvis genom möjligheten att ta fristående kurser, istället för att direkt matas in i yrkesvägledande program. Mats Persson, dåvarande utbildningsminister, menade förra året att man bör skära ner på fristående kurser och istället satsa på tekniska utbildningar. Han, likt många andra i vår regering, verkar inte förstå vad universitet och skola faktiskt handlar om.
Det finns idag en konflikt mellan att göra skolan till en fabrik för arbetsmarknaden och att faktiskt utbilda människor till att bli fria tänkare. Att få fler yrkesförberedda och ekonomiskt produktiva medborgare ska inte ske på bekostnad av möjligheten till samhällsintresse och bildning.
Därför att utbildning handlar inte om att producera färdiga ingenjörer år efter år, utan att vara en bildande institution. Faktum är att det selektiva fokuset på marknaden gynnar odemokratiska aktörer, eftersom obildade människor lätt blir ja-sägare. Detta tjänar populistiska, antiintellektuella och högerextrema rörelser på – de vill ge oss enkla svar på komplexa frågor.
Demokratier i världen är på nedgång, och även Sverige möter hot. För att undvika en drastisk försämring av vår demokrati behöver vi bilda människor. Det är möjligt för alla som vill, så länge bildningen inte avfärdas som elitistisk eller flummig. Som samhälle behöver vi satsa på humaniora och samhällsvetenskap. Som individ kan man ta sig tid att läsa en bok istället för att lyssna på den.
För det är när vi får tid och utrymme att bilda oss som vi skapar verkliga meriter – även om de inte syns på pappret. Som studenter bör vi göra allt för att få vår utbildning att gå hand i hand med bildning. Vad har vi annars lärt oss? Utan fritt tänkande riskerar vi att falla in i, och förstärka, den antiintellektuella och populistiska trenden.
