Dåligt stöd på distans

- in Nyheter
@Lundagård

Antalet studenter som läser på distans har tredubblats sen 1996.

Men mindre än hälften av studenterna tar sina poäng.

Varför det är så vet inte ens den ansvariga myndigheten.


På Lunds universitet är några av de största utbildningarna distansutbildningar. Men långt färre av distansstudenterna tar sina poäng jämfört med campusstudenterna. Från 2005 till 2006 sjönk andelen som tog sina poäng från 57 till 49 procent.

Om man får tro några av de kursutvärderingar som finns tillgängliga från distanskurserna kan en av anledningarna till att så få tar sina poäng vara att stödet från lärarna är för dåligt.

– Studenterna vill ha extramaterial och förklarande bitar. Det behövs mer tid, och tid är pengar, säger Fredrik Wilhelmsson, lärare på distanskursen i nationalekonomi på Lunds universitet.

”Det behövs resurser”

Just distanskursen i nationalekonomi är en av de kurser som kritiserats, såväl av lärare som av studenter. Fredrik Wilhelmsson menar att det skulle behövas mer resurser till distanskursen.

– Min uppfattning är att det läggs mer resurser på campuskursen än distanskursen, säger han.

Konsekvenserna av det blir att distansstudenter får sina uppgifter rättade, men inte några kommentarer eller förklarande noter. Och att det enligt Fredrik Wilhelmsson saknas tid till återkoppling.

Studierektor på Nationalekonomiska institutionen är Pontus Hansson. Han menar att distansutbildningen ökat kraftigt men att resurserna släpat efter ganska mycket.

– Om vi släpat efter med resurserna så har skillnaden mellan campus- och distanskursen varit större än önskvärt, säger Pontus Hansson.

Hälften tar inga poäng

En annan kurs som tidigare fått kritik av studenterna är en av de största kurserna vid Lunds universitet: tiopoängskursen i kriminologi. Vårterminen 2007 antogs 248 studenter men knappt 70 tog sina poäng.

I den senaste tillgängliga kursutvärderingen från 2005 ger mer än hälften av studenterna lärarstödet på kursen lägsta betyg.

Kan det vara en orsak till att så få tar sina poäng?

– Absolut, men det beror inte på den enskilda läraren utan på hur kursen är upplagd. Det känns inte som att det är en aktivitet man gör tillsammans, säger Magnus Karlsson, studierektor på Sociologiska institutionen.

Kostnadseffektiva kurser

Han menar att det tar tid att hitta nya pedagogiska principer som fungerar på nätet, men att man jobbar på det. I en utvärderingsdiskussion från den senaste kursen var faktiskt ett flertal studenter positiva till kursen som helhet.

Men den stora anledningen till att så få tar sina poäng är att mer än hälften av de antagna studenterna hoppar av direkt.

– Det finns ett kommunikationsproblem i dag. För vissa går det bra men hur ska man göra med de som är osäkra? Om det är en student som läser på universitetet för första gången, hur gör man då? Kan man lösa de frågorna skulle fler stanna kvar, säger Magnus Karlsson.

Han menar att en lösning vore att ha mindre grupper. Men att risken är att om man tar in färre kanske bara ett fåtal dyker upp.

– Som det är nu får jag säga att vi ska anta ett större antal studenter än jag egentligen vill ha, säger Magnus Karlsson.

Institutionerna får i dag lika mycket i bidrag per student oavsett om det rör sig om en distans- eller campuskurs. Anslagen baseras till stor del på hur många registrerade studenter det finns. Att registrera så många studenter som möjligt är alltså ett kostnadseffektivt sätt för universitetet att driva sina distansutbildningar på.

Kvaliteten utvärderas inte

Den myndighet vars ansvar det är att övervaka universitetens utbildningar är Högskoleverket.

Trots det har myndigheten aldrig utvärderat distansutbildningarna. Faktum är att man inte har någon metod för att utvärdera deras kvalitet.

– Vi måste kunna hantera verksamheten på ett bättre sätt. Det är förstås en brist att utbildningarna inte fångas upp i våra utvärderingar, säger Eva Åström utredare på Högskoleverket.

Text: Marcus Utterström, Viktor Ström
Bild: Jonas Jacobsson