”Ge oss hela vårt anslag”

- in Nyheter
@Lundagård

Studenter, doktorander och lärare på den humanistiska fakulteten kämpar tillsammans för mer pengar till utbildningen.

Kravet: Att få behålla hela statsanslaget.

Men universitetsledningen menar att det bygger på ett missförstånd.

Humanister brukar inte vara bortskämda med uppmärksamhet. Men på tisdagen trängdes skrivande journalister med fotografer och tv-reportrar på en presskonferens på Sol-centrum i Lund.

Det var studenter, doktorander och lärare vid område Humaniora och teologi (HT) som protesterade mot universitetets fördelning av pengar.

– Vi får den allra lägsta ersättningen per student på hela universitetet. Universitetet missgynnar humanister och teologer, säger Elisabet Göransson, doktorand i latin.

”4 000 förlorade kronor”

Staten ersätter universiteten med drygt 35 000 kronor för en humaniststudent som tar fyrtio poäng under ett år.

Men enligt de missnöjda humanisterna tar Lunds universitet pengar från område HT och satsar på andra fakulteter som samhällsvetenskap och juridik. Endast drygt 31 000 kronor når i slutändan fakulteten.

– Det är 4 000 kronor förlorade kronor. I förlängningen leder det till en sämre utbildning. På ett område med 4 000 studenter handlar det om ganska mycket pengar, säger Martin Gustavsson, ordförande för Lunds humanistkår.

”Leder till en ond spiral”

Resultatet är mindre lärarledd undervisning, färre mentorsträffar och indragna laborationer, menar initiativtagarna till uppropet. Martin Gustavsson menar att den låga summan per student leder till en ond spiral.

– Kvaliteten på våra utbildningar har sjunkit, vilket har gett oss ett dåligt rykte. Det leder till att färre studenter söker humaniora. Och då får vi ännu mindre pengar, säger Martin Gustavsson.

Kravet: Att få behålla hela anslaget

Protesten kommer samtidigt som kraftiga nedskärningar väntar för område HT. För få studenter söker till platserna och inför nästa år kommer området att krympa med tolv procent.

Gruppens krav är att området humaniora och teologi ska få behålla alla de statliga pengarna. Men på längre sikt menar de att även den statliga prislappen på utbildningen måste höjas.

För att sätta kraft bakom sina krav samlar de in namnunderskrifter bland lärare och personal. Protesten sker nu eftersom universitetsstyrelsen på fredag kommer att klubba nästa års budget.

”Kravet ett missförstånd”

Men universitetsledningen kommer inte att gå med på kravet. Vicerektor Eva Åkesson menar att det grundar sig på ett missförstånd.

– När jag var studierektor i kemi ställde jag också samma fråga. Vem har knyckt mina pengar? Men sen satte jag mig in i frågan. Och det finns en hel del universitetsgemensam verksamhet som måste betalas. Till exempel studenthälsan, antagningsavdelningen och studievägledningen, säger hon och avvisar bestämt att humanisternas pengar flyttas till andra fakulteter.

Humanister tar färre poäng per år

En annan anledning till att område HT får lägre ersättning är att humaniststudenterna i genomsnitt tar färre poäng än andra studentgrupper. En humaniststudent tar i regel runt 70 procent av sina poäng under ett år, en juridikstudent tar 90 procent.

– Vi får ju betalt efter hur studenterna presterar. Humanisternas krav skulle innebära att vi tar resurser från utbildningar med högre genomströmning och ger till humaniora. Men vad händer då med den utbildningen som får mindre resurser, säger Eva Åkesson.

”För många fristående kurser”

Hon menar institutionerna inom område HT måste bli bättre på att samarbeta om kurser. Om fler studenter går varje kurs finns det pengar till fler lektioner och mer handledningstid.

– HT har för mycket fristående kurser. De har ett väldigt stort utbud. Samtidigt som studentantalet varit konstant under lång tid har antalet kurser ökat kraftigt. Och då blir det problem när antalet studenter minskar, säger Eva Åkesson.

Ett exempel på samarbete skulle kunna vara gemensam grundutbildning, till exempel inom språk, och att specialiseringen sker först på högre nivåer. Det skulle motverka att studenter ständigt tvingas börja om på A-nivån när de byter disciplin och det ligger också i linje med Bolognaprocessens tankar om progression i utbildningen.

”Det saknas pengar”

Men rektor Göran Bexell menar att universitetsledningen och de som protesterar ändå är överens om det grundläggande: det saknas pengar.

– Pris- och löneökningarna äter sakta upp anslagen. I år räknas anslagen upp med 0.8 procent. Men de reella prisökningarna är tre procent. Då kan du snabbt räkna ut att det blir en rejäl minskning på tio-femton år, säger han.

Text: Patrik Kronqvist
Foto: Anna Palmehag

Facebook Comments

You may also like

Gammelsten och nytermin

Lunds universitet och dess kringverksamheter lever sitt liv