Knappt åtta timmars lärarledd undervisning i veckan. Mer än så får inte studenter som läser samhällsvetenskap eller humaniora. Det är ett hån mot studenter som investerar tid och pengar i en utbildning som i förlängningen hotar den svenska högskolans internationella konkurrenskraft. Det skriver företrädare för fyra fackförbund.
Åtta timmars lärarledd undervisning i veckan. Det är vad de som pluggar någon form av samhällsvetenskaplig utbildning i genomsnitt får.
Humaniorastudenter får till och med mindre än så. Det är alldeles för lite. Vi kräver därför att mer resurser avsätts till våra utbildningar.
Jusek har presenterat en nationell kartläggning av antalet lärarledda timmar för studenter på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar.
Ett statistiskt urval om drygt 900 av Juseks studerandemedlemmar valdes inför kartläggningen och medlemmarna fick själva rapportera in hur många lärarledda timmar de hade i veckan.
Resultatet var nedslående. Den genomsnittliga lärarledda tiden uppgick till åtta timmar i veckan, med handledningstid inkluderad (i undersökningen motsvarar 45 minuters undervisning en timme).
Med andra ord har heltidsstuderande jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare idag i genomsnitt endast åtta timmars lärarledd tid i veckan.
Undersökningen visade även att hälften av studenterna vill ha mer undervisning och att två av tre tror att ökad undervisning skulle resultera i ökad nytta av utbildningen.
Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar får i dag 91 303 kronor per helårsstudent som tar sina högskolepoäng, medan utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora får 40 494 kronor per heltidsstudent, det är alltså mindre än hälften av vad de naturvetenskapliga utbildningarna får.
En undersökning som Civilekonomerna har gjort visar att skillnaderna mellan hur mycket olika utbildningsområden får är större i Sverige än i andra länder. Undersökningen visar att våra grannländer Norge och Finland får 22 procent respektive 13 procent gånger så stora resurser för ämnen inom naturvetenskapliga utbildningar som för samhällsvetenskapliga utbildningar.
Vi tror att självstudier drabbar kvaliteten i utbildningen, vilket i sin tur gör det svårare för studenterna att motivera sig till heltidsstudier.
Slutligen hamnar studenten i en ond spiral där kraven och förväntningarna sänks.
De få lärarledda timmarna resulterar också i minskad forskningsanknytning.
I grund och botten blir detta ett hot mot en konkurrenskraftig högre utbildning och en välutbildad arbetskraft.
Samtidigt som det är något av ett hån mot studenterna som investerar både tid och pengar i sina utbildningar.
Under mitten av 1990-talet ökades antalet studieplatser dramatiskt medan lärosätena fick mindre pengar per student. Kvalitet offrades för kvantitet.
Än i dag kvarstår dessa besparingar och beloppen har inte återställts.
Trots ökade kostnadsutvecklingar har de ökade anslagen uteblivit.
Sverige som kunskapsnation måste satsa på ökad kvalitet i den högre utbildningen genom att ta hänsyn till undervisningsformer och hur resurskrävande de är och inte enbart till vilket ämnesområde utbildningen tillhör.
Inom våra förbund ser vi som mål att den lärarledda tiden inte ska understiga tio timmar i veckan.
Därutöver vill vi att lärarna ska ha tidsmässigt utrymme till kontinuerlig individuell kontakt med studenterna.
Detta är ett realistiskt mål som vi nu har valt att jobba intensivt med. Vår strävan är att resurserna till samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar skall öka, så att alla studenter kan tillgodogöra sig en kvalitativ högre utbildning på lika villkor.
Högre utbildning ska ses som en investering för samhället och inte en kostnad.
Sophie Ohlsson, ordförande för Juseks studerandesektion
Civilekonomernas studerandeutskotts styrelse
DIK student
Saco studentråd
