Oturens tid

I takt med att snön börjat falla i Skåne har Helsingborgskrönikören Elin Sivard reflekterat kring varför månaden januari skulle kunna tas för en enda lång, ofrivillig referens till Ulf Lundells ”Snön faller, och vi med den”.

Det blev januari. Denna lågmälda men ändå kaxiga månad, som alltid levererar en käftsmäll med snö. Precis då det blivit försent att hoppas på en vit jul. Men inte tillräckligt tidigt för att decembersolen och barmarken ska hinna skapa vårkänslor. Vi blir lurade. Varje år.

Statistiken talade aldrig för januari. Man behöver inte vara analytiker på SCB för att genom en snabb googling hitta oroväckande siffror kring antalet trafikolyckor, tågförseningar och vinterdepressioner. Slutet av januari är dessutom den tid på året då flest par gör slut. Inte så konstigt med tanke på att hela månaden är en lång grå övergång i väntan på nåt bättre.

Jag har själv, högst ofrivilligt, blivit ett bra exempel på hur denna trötta månad även påverkar sådant som omdöme, minne och motorik negativt.

Bevis nummer ett: Jag trodde för någon vecka sedan att jag tappat min cykelnyckel. Men det visade sig att jag hade fel. Jag hade lämnat kvar den i mitt cykellås där jag parkerat min cykel. Vid stationen. Under en helg. Jag behöver nog inte förklara mer ingående varför jag inte längre äger en cykel.

Bevis nummer två: Jag drack vatten. Inget konstigt där, utan något som i sig är rätt essentiellt för livet och sånt. Vad som är mindre essentiellt är att dricka vatten i närheten av elektronik. Allra helst dyr sådan. Såsom datorer. Och vi klipper här till scenen när min dator står ställd på högkant som en fällkniv, i ett lika naivt som desperat försök att vädra liv i den igen. Men jag är inte Jesus. Och jag hade ingen allriskförsäkring.

Jag gillar utmaningar. Vi behöver dem, inte minst för att kunna hantera om det går riktigt åt helvete. Men när en hel månad blir en enda lång motgång känner jag att det är dags att se oss om efter en lösning.  Så mitt förslag är detta: Lek med tanken att vi vrider uret tillbaka till 30-talet. Nu är vi där, i folkhemmet. Det har ändå gått 80 år sedan sist när den allmänna semestern infördes. Folk har väntat länge nog på nästa steg. Låt oss göra den sociala ingenjörskonsten trendig igen. Jag tror att det kan bli succé. Vi avskaffar helt enkelt januari.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Att vara eller inte vara klar med Lund

Somliga platser tar kommandot över en. Man slipper