Louise forskar på avstigmatiseringen av mens

- in Aktuell

Stigmat kring mens går tillbaka ända till Antiken. Avstigmatiseringen går åt rätt håll, men mer forskning på mens och mensprodukter behövs, menar Louise Klintner som forskar på avstigmatiseringen av mens på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 

Mens har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Den 3 mars fick Bianca Ingrossos kritik när hon gjorde reklam för mensskyddsföretaget Deodoc. Kritikerna menade att reklamen sexualiserade mens. Samma dag publicerade fackförbundet IF Metall en debattartikel om att industrin måste bli bättre på att prata om mens, och igår kom nyheten att socialdemokraterna i Göteborg vill erbjuda alla skolelever gratis menskopp.

Lundagård har talat med Louise Klintner, doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som har skrivit en avhandling om avstigmatiseringen av mensprodukter.

I sin avhandling argumenterar Louise Klintner för att det har skett en avstigmatisering av mens den senaste tiden.

– Det talas mer öppet om mens och mensrelaterade ämnen såsom endometrios, oregelbunden mens, menscykeln och dess koppling till träning och hälsa samt hur mensprodukter påverkar människa och miljö, säger hon.

– Ett konkret exempel är hur mens och mensprodukter porträtteras i reklam och konst, där mensblod börjar synas där det finns naturligt. Det är rött och syns mellan benen, inte som en blå vätska i ett laboratorium som ingen kan relatera till.

Har du sett reklamfilmen med Bianca Ingrosso?

– Ja, den kom upp på min mensradar. Jag tror att man kan se den som både ett tecken på avstigmatiseringen och inte.

Det är alltid positivt att man lyfter frågan om mens, särskilt lite mindre känd kunskap som menscykelns faser, menar Louise Klintner. Men man ska inte tro att bara för att man pratar om mens så avstigmatiseras det, menar hon. Mycket av kritiken mot reklamen har handlat om att den porträtterar en vacker och väldigt sminkad kvinna, som på ett ganska otrovärdigt sätt går igenom de olika mensfaserna.

– Det är ett klassiskt problem med reklam om mensprodukter, att den menstruerande människan visas upp på ett romantiserat sätt som negligerar majoritetens verklighet av att ha mens: pms, smärtan, humörsvängningarna och finnarna.

Louise Klintner menar att det skickar ut signaler om att var man än befinner sig i sin menscykel så kan och bör man se ut som vanligt. En uppfattning som Deodoc underbygger, bland annat med sitt sortiment av deoderant för underlivet.

– Om man vill utbilda om menscykelns faser finns det garanterat mer avstigmatiserande sätt att göra det på.

Avstigmatiseringen av mens är en global trend, men vi har kommit extra långt i Sverige och andra nordeuropeiska länder. Det är kopplat till ökad jämställdhet, men också till ett ökat fokus på hållbarhet, menar hon.

– Mensprodukter och andra stigmatiserade produkter, har möjlighet att avstigmatiseras genom att associeras till vedertaget positiva koncept som hållbarhet – om man exempelvis pratar om hur mensprodukter påverkar vår hälsa, miljö och ekonomi.

Samtidigt nämner hon att Sverige och Danmark har bland den högsta momsen i världen på mensprodukter. Den höga kostnaden har gett upphov till att man i städer som Göteborg kan bli ”mens-fadder”.

– Det är ett jättefint initiativ, all cred till dem. Men vi måste bli tuffare att pressa regeringen att sänka momsen, det är katastrof att vi har så hög moms på mensprodukter.

Louise Klintner nämner även att det finns exempel där avstigmatiseringen går åt fel håll, där menstruerande kvinnor fortfarande isoleras från samhället – precis som Aristoteles och Bibeln förespråkade. Länder som Polen och USA har även ett starkt abortmotstånd, där synen på kvinnokroppen – och därmed mensen – får konsekvenser.

Varifrån kommer stigmat kring mens? 

– Det går så långt tillbaka som det antika Grekland och Rom och Gamla Testamentet. Medicinska och religiösa tänkare, som alltid var män, skrev reglerna kring hur menstruerande kvinnor skulle behandlas. Mens var orent och menstruerande kvinnor förorenade sin omgivning om de inte isolerades.

– Mens användes redan då som en ursäkt för att kontrollera kvinnor och deras kroppar.

I sin avhandling beskriver Louise Klintner bristen av regler och standardisering kring mensprodukter – en följd av stigmat, menar hon. Även forskning på hur kroppen påverkas av olika mensprodukter lyser med sin frånvaro. Den forskning som finns är ofta sponsrad eller bedrivs av mensproduktstillverkare. Därmed finns det en tydlig agenda, menar hon.

– Hade det funnit mer forskning och en bredare diskussion kring mens och mensprodukter och olika preferenser så hade det funnits flera typer av produkter. Det hade antagligen bidragit till att menstruerande hade haft tillgång till bättre lösningar för just dem, man hade blivit mer bekväm med sin mens – och det hade hjälpt till med avstigmatiseringen.

About the author

Martin var Lundagårds webbredaktör 2020-2021.

Related Posts

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.