Pandemins våldsamma baksida

- in Aktuell

Våld i nära relationer, och speciellt mäns våld mot kvinnor ökar under pandemin. Förutom de fysiska och psykiska eftergifterna som våldet för med sig utgör det ett rättvise- och demokratidilemma, och i förlängningen, ett hot mot samhällsutvecklingen i stort, skriver Moa Leppämäki. 

#Stayhome och #Quarantineandchill är två av flera hashtagar som har florerat under corona-pandemin i försök att skingra tvivel om nödvändig isolering och social distansering. Långvarig hemvistelse kan dock innebära ett större hot än viruset i sig för människor som utsätts för våld i nära relationer.

Kvinnojouren i Lund bekräftar i en skrivelse till kommunstyrelsen i december 2020 att pandemin har bidragit till att antalet stödsökande ökat med över 100 procent. Samhällets restriktioner och nedstängningar beskrivs ha gjort ärendena mer komplicerade, bland annat har sätten att kommunicera riskfritt på försvårats.

Lunds kvinnojour menar också att situation för de personer som de har haft kontinuerlig kontakt med har förvärrats under pandemin, vilket gjort att de behövt mer stöd. För att kunna bemöta det ökade trycket och bedriva en fullgod verksamhet vädjade Kvinnojouren i fjol om ökad finansiering av kommunen under 2021. I februari beslutade kommunstyrelsen att överlämna skrivelsen till socialnämnden.

– Pandemins restriktioner har använts för att ytterligare isolera personer som redan levt isolerat, och begränsningarna och övervakningen i vardagen har ökat, säger Kvinnojourens ordförande Xhenita Shala i ett pressmeddelande.

Även Jämställdhetsmyndigheten pekar på att pandemin ökar risken för våld i nära relationer. I takt med att allt fler familjer begränsas till hemmet riskerar såväl mäns våld mot kvinnor som andra former av våld i nära relationer öka. Hemmaisolering innebär att flickor och kvinnor som redan befinner sig i ofrivillig kontroll och ofrihet riskerar att isoleras ytterligare, utan möjlig insyn från omvärlden. Sätten att söka hjälp på försvåras också i takt med att rörelsefriheten begränsas.

En enhetlig nationell bild om våldets ökning under pandemin är ännu inte fastställd. Kvinnojourer runtom i Sverige larmar dock om att människor som utsätts för våld i nära relationer drabbas särskilt hårt under den pågående pandemin. Socialstyrelsen rapporterar om en ökning på fem procent avseende orosanmälning om barn som far illa under pandemin i 56 undersökta kommuner. Av dessa är knappt två av tio anmälningar relaterade till våld i en nära relation, våld mot barn eller barn som bevittnat våld i en nära relation.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har också antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år i Sverige ökat med fyra procent första halvåret 2020, jämfört med året innan. Misshandel mot män i samma ålder minskade med 1 procent under samma period. Bland de anmälda misshandelsbrotten mot vuxna kvinnor första halvåret 2020 var det vanligast (79 %) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. Detta kan sättas i kontrast till misshandelsbrott mot män under samma period, där andelen brott som begicks av en bekant person beräknades till 44 procent.

Globalt följer trenden samma dystra spår. WHO rapporterade redan i april 2020 att antal samtal till hjälplinjer ökat i Europa med 60 procent. Organisationen Kvinna till Kvinna menar även att coronakrisen riskerar omintetgöra resultatet av gedigna års jämställdhetskamp i låg- och medelinkomstländer. Mäns våld mot kvinnor i hemmen under pandemin beskrivs ha accelererat i den utsträckning att det går att tala om en skuggpandemi.

På sin hemsida hänvisar Kvinna till Kvinna till United Nations Population Fund som skriver att ”den nästintill världsomspännande lock-down som vi har erfarit under våren lett till 15 miljoner fler fall av mäns våld mot kvinnor och flickor, beräknat på en 3-månaders period.”

Våldet i nära relationer, oavsett pandemiutbrott, inskränker individers rätt att åtnjuta sina fri- och rättigheter. Hur våldet konceptualiseras är avgörande för samhällens organisering kring, och hantering av, våldet. Särskilt för den kvinnliga befolkningen som, enligt statistiken, drabbas hårdast. Förutom de fysiska och psykiska eftergifter som det könade våldet för med sig utgör våld mot kvinnor ett rättvise- och demokratidilemma, och i förlängningen, ett hot mot samhällsutvecklingen i stort. Frågan förblir därför obestridligt viktig att uppmärksamma – kvinnodagen som andra dagar.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.