Ali Esbati (V) i Lund: ”Mycket fokus på att framställa sig som tuff”

Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ali Esbati kom till Lund för att hålla "valpub". Lundagård var på plats, och fick en intervju med toppolitikern.

Ali Esbati råkade ut för tågproblem på vägen från Stockholm till Lund i tisdags. Samtalsledaren Jonas Algers, doktorand vid Lunds universitet och tidigare ekonom vid den norska fackliga tankesmedjan Manifest, sätter tonen för samtalet direkt med frågan om vad som hade hänt på resan.

– 30 år av nyliberalism hände! svarar Ali Esbati och skrattar.

Valpuben äger rum i källaren under restaurang Spisen. En bild i kartong av Nooshi Dadgostar i naturlig storlek visar vägen in.

Besökarna står upp längs väggarna för att få plats. Gamla och unga diskuterar med varandra över borden, många bär Vänsterpartiets röda pin.

– Nu är valet bara fem dagar bort. Vi organiserar det här för att prata politik och dricka öl, sa Jonas Algers när han öppnade samtalet.

Klimatomställningen med transportsektorn i fokus och välfärdsinvesteringar är kvällens två huvudämnen. Den röda tråden är idén om att göra politik genom att kollektivt bestämma vilka tjänster i samhället som är önskvärda och behöver satsas på från statligt håll.

I stället för att offentliga investeringar ska minska och arbetslösheten trycka ner lönerna, vill Ali Esbati dämpa inflationstrycket genom att minska avgifter och öka offentliga investeringar. Som exempel föreslår han en halvering av taxorna i kollektivtrafiken.

– Vi som samhälle kan bestämma att billig kollektivtrafik är en viktig tjänst som vi vill ha.

Efter samtalet och en bensträckare för publiken bjuds Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, upp på scen för att opponera på det som Ali Esbati sagt under kvällen.

– Det är berömvärt att bjuda in en liberalt sinnad nationalekonom som mig hit! utbrister Andreas Bergh.

Han inleder med att kritisera hur vänstern använder nyliberalism som ett skällsord, liksom högern använder postmodernism. Att man vill att tågen fungerar bättre står inte i motsats till nyliberalism.

Tvärtom vill Andreas Bergh se mer av en ”krämarmentalitet” som skulle kunna ge upphov till att det exempelvis skulle säljas nattmackor på SJ:s tåg.

Han menar även att vänstern tenderar att avvisa marknaden för fort.

– Det sker många misstag på en marknad. Men det finns också en stor chans att det blir rätt när många får pröva sina idéer. Att det sker misstag innebär inte att politisk styrning per automatik är ett bättre alternativ än den fria marknaden.

De kommer överens om en kompromiss.

– Staten får ta makten över tågkörandet och upprustningen, så kan krämare få sälja vad de vill på tågen! säger Ali Esbati.

Efter opponeringen får Lundagård tillfälle att sitta ner med Ali Esbati för en intervju.

Hur mår du?

– Jodå, jag mår bra ändå. Det är upplyftande att komma ut och träffa partikamrater och väljare. Valrörelsen är ju som en demokratisk högtidsstund.

Samtidigt har delar av valrörelsen känts jobbig och nedslående. Han exemplifierar med fokuset på brott och straff och vad han uppfattar som en brist på diskussion om faktiska lösningar.

– Det har varit mycket fokus på att framställa sig själv som tuff. Och det har också varit väldigt mycket gränslöshet i rasistisk retorik, även hos partier som man tidigare tänkte att de inte kunde gå så långt.

Du nämnde att Centerpartiet varit en bromskloss för regeringen genom sin vägran att förhandla med Vänsterpartiet. Samtidigt ser du positivt på deras avståndstagande från Sverigedemokraterna. Hur tänker du kring det?

– Jag konstaterar att det är bra att det finns ett borgerligt parti som håller fast vid att inte liera sig med ett högerpopulistiskt parti med rötter i nazismen för att söka den politiska majoriteten. 

Det första steget i den nya mandatperioden blir enligt Ali Esbati att konstatera att man vill ha samma statsminister, och hitta lösningar utifrån det. 

– Självklart måste politiken utgå från den majoritet som står bakom en statsminister och förhandlingar mellan dem inriktat på att lösa konkreta problem i Sverige.

Förra året kom Ali Esbati ut med en bok om sina upplevelser på Utöya för tio år sedan. Boken tar upp vad som hänt sedan dess i termer av närmandet mellan den traditionella borgerligheten och högerpopulism  och högerradikalism. 

Vad tänker du om högerextremismen idag?

Han förklarar att han inte trodde att boken skulle bli så pass aktuell i dag att han kan hänvisa till delar av den ibland flera gånger i veckan, efter olika politiska händelser.

– I Sverige började den här utvecklingen kanske senare än i många andra länder, men den har också gått fortare än i många andra länder. Så fort att vi ser att till exempel Moderaterna och Kristdemokraterna inte ens har bytt partiledare sedan de gav uttalanden om att aldrig samverka med SD, till att i dag vara helt sammanvävda i det blocket.

Ali Esbati får frågan om han känner till att Vänsterpartiet blev störst i Lundagårds egen opinionsundersökning. Han har möjligen sett det på twitter. 

– Det är ju glädjande förstås. Och jag hoppas verkligen att de som är studenter, ofta yngre då, faktiskt ser att väldigt många saker man tar för givet i samhället inte är självklara och oberörda av till exempel resultatet i riksdagsvalet. Att det är värt att kämpa för.

Om Vänsterpartiet skulle få 100 procent av rösterna i valet på söndag, hur skulle det samhället se ut? Vilket är ditt drömsamhälle?

– Jag tror inte så mycket på att man kan skissera exakt hur ett framtida samhälle ser ut. Det dyker alltid upp saker längs vägen, bakslag och motsättningar, säger han och ler.

Men han ger ändå några förslag på hur det kommer att utmärka sig. Ett välfärdssamhälle i världsklass, omläggning av industriproduktionen, utbyggd järnväg och billig eller avgiftsfri kollektivtrafik. Han tror också att Sverige kommer att ha ett mer levande förenings-, kultur- och nöjesliv. Kanske genom sänkt arbetstid. 

– Det innebär att vi har mer tid till att ta hand om varandra och ha det roligare tillsammans.