Att skriva ett spex för karnevalen är inte enkelt. På bara trekvart måste publiken fängslas av roliga skämt, en dramatisk handling och underhållande kupletter. Lundagårds Johan Larsson har sett årets karnevalsspex Nostradamus för att ta reda på om koncist och bra går att kombinera.
Nostradamus, hovets egen astrolog, har druckit lite för mycket och glömt skriva drottningens horoskop. Inte nog med det, han har även tappat bort sin sextant. Det oavslutade horoskopet leder till en stundande kris. Och som om det inte var nog sker detta dagen innan kungaparets tvillingar fyller 10 år. Drottningens mani blir centrum för handlingen.
Spexets höjdpunkt är humorn. Tjejtjusande inkvisitorer med spanska och italienska brytningar, misslyckade utbildningsval och populärkulturella referenser är bara några av komedins aspekter. Humorn är också förvånansvärt vågad. Drottningen öppnar skolor för misslyckade österrikiska konstnärer och ingen vet riktigt vad sextant betyder. Skämten duggar tätt och varje replik skapar skratt någonstans i publiken.
Jakten på sextanten fortsätter ute i slottets trädgård där dekoren imponerar. Karaktärernas kostymer och smink lyckas dock stå ut ändå. Nostradamus hatt och skägg får skratten att eka i lokalen medan drottningens klänning får alla att häpna.
Med allt detta positiva sagt är dock ett spex mer än en studentikos musikal. Oavsett studentstad kräver spex publikinteraktion. I Lund sker detta vanligtvis genom omtag av sångnummer. Här blir de ynka 45 minuter som föreställningen har att jobba med problematiska. Utan denna interaktion förlorar spexet den charm som gör det till just ett spex.
Det går att fortsätta nämna saker som spexet gör bra, såsom sång och orkester, men i det stora hela sviker förutsättningarna hela föreställningen. Tiden är inte tillräcklig för att utveckla karaktärer, teman eller den gripande berättelse som krävs för att spexet verkligen ska kunna skina. De bästa av spexen griper tag i publiken och håller deras uppmärksamhet genom hela föreställningen. Nostradamus sätter humorn, men lyckas inte med det lilla extra som krävs för att stå ut i Lunds spexscen. Grunderna är där, men tiden för helt enkelt för knapp.
Nostradamus är roligt och ingen som ser det kommer att gå ifrån uttråkad. Det är bara synd att det inte fick vara dubbelt så långt.
