Bostadsköer som mäts i decennier och en arbetsmarknad som stänger ute nyexaminerade duger inte. Om två veckor bör vi rösta på partier som vill riva dessa hinder, skriver Lundagårds politiska krönikör My Pohl.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
Lund är till skillnad från många andra skånska städer ingen sommarstad, men kan på flera vis betraktas som en höststad. När lärare och studenter kommer tillbaka från sommaruppehållet väcks staden åter till liv med normala öppettider och en back to school-känsla fyller den krispiga höstluften. Men mot slutet av utbildningen återvänder man inte bara med förhoppningar och förväntningar, utan också med vissa farhågor.
Du har fått ett förstahandskontrakt hos AF Bostäder, vant dig vid studenttillvaron och hittat dina sociala sammanhang. Snart förändras allt detta. Återigen ska du navigera på den hopplösa bostadsmarknaden, med svindyra bostadsrätter och där trygga hyreskontrakt lyser med sin frånvaro. Om den utbildning du investerat i var ett klokt val återstår att se när arbetssökandet sätter igång.
Allt detta som vi drömmer om – ett hållbart boende, en trygg ekonomi och ett meningsfullt arbete – är sådant som valet den 13 september handlar om. Det är därför viktigt att vi lägger våra röster på partier som vill avreglera både bostads- och arbetsmarknaden.
Hyresregleringen skapar decennielånga bostadsköer i storstäderna eftersom kostnaden för boendet är mycket lägre än dess marknadsvärde. På detta vis subventioneras lägenheter för de ofta välbeställda som har hyreskontrakten. Onödiga regleringar på nybyggnation förlänger byggtiderna och höjer kostnaderna. Det leder till färre nya bostäder och att de som byggs blir dyrare för hyresgästen. Därtill ger det kommunala planmonopolet dem som redan har någonstans att bo möjlighet att stoppa nybyggnation. Nya bostäder? Not in my backyard, tänker många och röstar på politiker som stoppar byggplaner. Systemet är på flera vis riggat mot studenter och alla andra som står utanför bostadsmarknaden. Det behöver nästa regering ändra på.
Dessutom är att ta examen i en lågkonjunktur är ingen höjdare. Det är därför viktigt med en marknadsliberal ekonomisk politik som främjar tillväxt. Företag som går dåligt anställer inte.
Kostnaderna för att anställa behöver minska, och det starka anställningsskyddet behöver luckras upp. Då blir det lättare att få det där första vuxenjobbet, och att byta om det visar sig inte vara det mest inspirerande. Skatten på arbete behöver sänkas för att öka antalet arbetade timmar och för att göra det mer lönsamt att vidareutbilda sig. Det är rättvist att den som gått en lång utbildning och ansträngt sig blir belönad för det.
Examen ska vara något att se fram emot, inte att frukta. Det ska vara en efterlängtad milstolpe och en väg till nya möjligheter. För att den ska få vara det behöver vi rösta för en framtid med jobb och boende.
