"Stipendiepengarna räcker inte"

Regeringens stipendiepengar ska räcka till 15 procent av avgiftsstudenterna. Men studieavgifternas storlek har missbedömts.

Av de 2 000 utomeuropéer som vill studera i Lund i höst räcker de stipendiepengar som universitetet fått bara till 18.

– Det utarmar programutbudet och mångfalden, säger prorektor Eva Åkesson.

Omkring 2 000 avgiftsstudenter har betalat sin anmälningsavgift till Lunds universitet. Men de stipendiepengar som universitetet får från staten räcker bara till 18 genomsnittliga studieavgifter.

– Det är väldigt lite pengar och långt ifrån tillräckligt, säger Eva Åkesson, prorektor vid Lunds universitet.

– Konsekvensen blir att vi inte får den internationella utbildning och miljö som vi vill ha vid universitetet, säger hon och fortsätter:

– Svenska studenter kommer inte att möta internationella studenter i samma utsträckning. Vi tappar både bredd och djup i utbildningarna och missar de spännande och viktiga diskussioner som ett globalt klassrum kan ge.

Eva Åkesson ser också en risk att programutbudet blir mindre när universitetet får mindre resurser.

90 miljoner om året

I regeringens avgiftsproposition betonas vikten av stipendier för att motverka minskningen av studenter från länder utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och Schweiz. Enligt Eva-Marie Byberg, pressekreterare  hos  utbildningsminister Jan Björklund, ska regeringens satsning täcka stipendier för 15 procent av avgiftsstudenterna i Sverige.

– Det avsätts 90 miljoner kronor om året för stipendier, det ska kunna motsvara cirka 1 500 studenter, skriver hon i ett mejl till Lundagård.

Men stipendiesatsningens storlek slogs fast innan lärosätena hade satt sina studieavgifter. Regeringens beräkning utgår från en genomsnittlig studieavgift på 60 000 kronor. Vid Lunds universitet landade den genomsnittliga studieavgiften på omkring 125 000 kronor.  Enligt Eva Åkesson ligger priserna vid andra universitet i Sverige på ungefär samma nivå.

– Vi har ålagts full kostnadstäckning, vilket innebär att vi måste räkna in sådant som bostäder och marknadsföring också. Det betyder att vi hamnar på den nivån. Regeringen har helt enkelt inte tänkt på det, säger Eva Åkesson, som säger att universitetet aldrig tillfrågades om hur höga studieavgifterna skulle bli.

– Studieavgiftsreformen infördes i stor hast och utan någon konsekvens-analys. Det här är ytterligare ett exempel på det,  säger hon.

Enligt Eva-Marie Byberg utgår regeringens beräkning från den ersättning som lärosätena får per svensk student.

– Systemet med avgifter och stipendier införs först i höst och vi kommer så klart att följa utvecklingen. 90 miljoner om året är mycket pengar, skriver hon.

Hade räckt till fler

Lundagård har tidigare berättat att vissa av fakulteterna har satt ett högre pris på sina utbildningar än vad de faktiskt kostar. Eva Åkesson medger att stipendiepengarna hade räckt till fler studenter om priserna satts lägre.

– Men de fakulteter som har gjort det påslaget har gjort bedömningen att det behövs en kvalitetssatsning där. Ska man hårddra det, skulle vi kunna erbjuda fler studenter stipendier genom att köra billiga program med halverad undervisningstid och så vidare. Men det vore att konkurrera med dålig kvalitet, och jag tror att det är fel väg att gå.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Högsta domstolen ger student rätt

Under flera år har tvisten mellan den amerikanska