Tusentals studenter tar examen i juni. Men steget från studier till arbete är allt annat än självklart. Många står utan både jobb och a-kassa – trots år av heltidsstudier. Därför behövs ett examensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen, skriver debattörerna.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
I juni kommer tusentals studenter ta sin examen från Lunds universitet efter att ha slitit i flera år med tentor, grupparbeten, seminarium, uppsatser och andra inlämningar. För många av dem innebär slutet av utbildningen en hel del oro. Som nyexaminerad utan jobb står de flesta helt utan trygghet och skyddsnät.
I dag har den som avslutat en högskoleutbildning ingen allmän rätt till a-kassa om hen inte hunnit arbeta tillräckligt mycket vid sidan av studierna. En olycklig konstruktion när heltidsstudier ska vara normen. Resultatet blir att många blir tvungna att ta första bästa jobb även om det helt saknar koppling till utbildningen.
Under lågkonjunktur blir jobbsökandet extra utmanande för studenter. Ett ansträngt ekonomiskt läge gör det svårare för arbetsgivare att anställa, konkurrensen blir då ännu tuffare. En av studentgrupperna som har det extra tufft i dag är nyexaminerade arkitekter, då lågkonjunkturen slagit hårt mot byggbranschen. Nyexaminerade arkitekter – efter fem års studier, tvingas nu jobba i matbutiker, cykelverkstäder eller helt enkelt stå utan jobb och inkomst med ett stort CSN-lån. Arkitektstudenterna är inte ensamma om denna verklighet – den speglar en bredare problematik som drabbar nyexaminerade från många olika utbildningar.
I dag ligger arbetslösheten på 8,5 procent. För unga som ska ta sig in på arbetsmarknaden efter utbildning är det särskilt svårt. Många har inte tillräckligt mycket arbetslivserfarenhet för att konkurrera på en tuff arbetsmarknad. Nyexaminerade blir då tvungna att ta jobb helt utan anknytning till utbildningen. Det riskerar att dessutom tränga undan arbetssökande utan högskoleutbildning.
Ett annat alternativ för arbetslösa nyexaminerade är att försöka försörja sig på egen hand under jobbsökandet. De flesta studenter har dock för dålig ekonomi för att vara helt utan inkomster. Enligt en rapport från CSN från 2024 skulle endast 54 procent klara av en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp. Ungefär hälften av studenterna använde sparade pengar för att ha råd med utgifterna.
Ännu ett alternativ är att fortsätta studera och leva på studiemedel. På längre utbildningar är inte ens detta ett alternativ då alla studiemedelsveckor kan ha använts för att slutföra utbildningen. Om studenter varken har intresse eller behov av mer studier är det ett slöseri på både utbildningsplatser och studiemedel.
Därför behövs ett examensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Den som avslutar en högskoleutbildning och är medlem i en a-kassa bör kunna få grundersättning under en begränsad period – så länge hen aktivt söker arbete. Det är ett konkret sätt att skapa en tryggare övergång mellan studier och arbetsliv.
Ersättningen är betydligt lägre än en ingångslön för nyexaminerade, cirka 11 000 kronor i månaden. Det finns då inga ekonomiska incitament att leva på a-kassa framför att ta ett kvalificerat arbete. I stället är det en grundläggande ekonomisk trygghet. De arbetslösa behöver också skriva in sig på arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete.
Lund är fullt av drivna och engagerade studenter som snart kommer ta examen. Men när studenterna lämnar universitetet för en osäker arbetsmarknad måste också trygghetssystemen hänga med. En examen ska inte markera slutet på tryggheten – utan början på ett hållbart arbetsliv. Ett examensvillkor i a-kassan bidrar till detta. Det ger nyutexaminerade en rimlig chans att hitta inte bara ett jobb, utan rätt jobb.
Colin Andersson, vice ordförande, Saco studentråd
Maria Xie, ordförande, Sveriges arkitekter studenterna
