Sveriges förenade studentkårer vill internationella kvinnodagen till ära uppmärksamma de ojämlikheter som fortsatt finns inom studentlivet. Ett vid första anblicken neutralt system innebär att kvinnor konsekvent får dras med merkostnader, särskilt på grund av obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som förekommer på kvinnodominerade utbildningar i större utsträckning.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Många känner till att Sverige har en bra bit kvar till att vara ett jämställt land. Kvinnor jobbar gratis efter kl 16:11 och bland de äldre generationerna skiljer sig pensionen ofta betydligt mellan könen. Men vi pratar för sällan om att de ekonomiska skillnaderna inte bara finns i arbetslivet, utan redan under utbildningstiden. För sanningen är att kvinnodominerade utbildningar innehåller mer dolda kostnader.
I samband med internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma det rådande systemet med dolda kostnader för studenter som i högre grad drabbar kvinnodominerade utbildningar.
Vi på Sveriges förenade studentkårer (SFS) har länge varit tydliga. Det är orimligt att studenter med obligatorisk VFU inte får sin ekonomi att gå ihop. I en undersökning av Novus på uppdrag av SFS från 2024 framgår det att en av två VFU-studenter har merkostnader, och för 13 procent av VFU-studenterna överstiger merkostnaderna 4 000 kronor. Merkostnader uppstår när studenter, exempelvis på grund av brist på VFU-platser, tilldelas en plats långt från sin studieort, och därför behöver betala för resor eller dubbelt boende.
I samma undersökning framgick det att 24 procent av kvinnliga studenter genomfört VFU under vårterminen 2024. För män var samma siffra 15 procent.
Studenterna fick också svara på frågor om hur de upplever sin ekonomiska situation. Det är ingen slump att kvinnor i klart högre utsträckning svarade ganska eller mycket dåligt, 21 procent av kvinnorna jämfört med 7 procent av männen. Studiemedlet, som i många fall inte ens räcker till för gemene student, räcker helt enkelt inte till för många VFU-studenter.
Vi accepterar inte att kvinnodominerade utbildningar kostar mer för studenter. Det är inte jämställdhet. Det är ett strukturellt systemfel. Blivande lärare, sjuksköterskor och socionomer ska inte behöva bära kostnaden för att fullfölja obligatoriska delar i sin utbildning.
Därtill visar CSN:s rapport (2025) att kvinnliga studenter, jämfört med manliga studenter, i genomsnitt har högre boendekostnader och levnadskostnader. Det kan bland annat bero på att betydligt fler kvinnor har barnansvar medan de är studenter. Fler kvinnor än män behöver arbeta och tar ut tilläggslån under studietiden.
Den högre utbildningen ska vara öppen för alla, oavsett ekonomi och kön. Kvinnodominerade utbildningar medför högre privata kostnader än mansdominerade. Det är oacceptabelt.
Det är hög tid att agera för att undanröja könsskillnaderna i den högre utbildningen. Vi föreslår två viktiga steg:
- Att merkostnadslånet i samband med praktik och VFU görs om till ett bidrag.
- Att möjligheten att få bidrag eller merkostnadslån för dubbla boendekostnader i samband med VFU stärks.
Om Sverige ska bli ett jämställt land kan vi inte ha ett system som ökar de ekonomiska skillnaderna innan arbetslivet ens har börjat. Svenska studenter förtjänar samma förutsättningar oavsett kön.
Rasmus Lindstedt, ordförande SFS
Charlotta Pettersson, vice ordförande SFS
