Försökspersoner krävde skadestånd efter experiment

- in Nyheter

Flera försökspersoner upplevde obehag och riktade hård kritik mot en försöksstudie vid Lunds tekniska högskola. Två begärde skadestånd men processerna har nu lagts ner.
– Forskning som inbegriper att man lurar deltagare är problematiskt i flera avseenden och dagens system är inte anpassat för att hantera det, säger Mats Johansson, docent i medicinsk etik.

I mars genomfördes ett försök om människors beteende vid utrymning med utrymningshissar vid institutionen för Bygg- och miljöteknik vid Lunds universitet. Försöket kritiserades efteråt av flera deltagare och två begärde skadestånd.

”Försöket genomfördes som ett delvis informerat utrymningsförsök, vilket innebär att personerna visste att de deltog
i ett försök men inte visste detaljerna, dvs att de skulle utrymma” skriver huvudansvarig forskare Daniel Nilsson i ett mejl till Lundagård.

I mejlkonversationer med ansvariga beskriver tre deltagare hur de efter försöket drabbats av migrän och muskelvärk. En av deltagarna, diagnosticerad med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), upplever sig vilseledd och menar att försöket brast i att ge tillräcklig information om den stress försöket innebar. En annan skriver i mejl till Daniel Nilsson att hon efter försöket varit sjuk i flera dagar och ytterligare en känner obehagskänslor inför att åka hiss och tillägger att ”denna typ av försök är djupt oetiska”.

Att människor på ett eller annat sätt ingår i forskningsförsök är mycket vanligt. Enligt lag ska försök som syftar till att påverka forskningspersonen, psykiskt eller fysiskt, etikprövas. Under år 2017 inkom 446 nya ansökningar till etikprövningsnämnden i Lund. Andelen beviljade ansökningar är hög men trots det verkar komplikationer och skadeståndsanspråk vara mycket ovanligt. Någon övergripande statistik för hela universitetet saknas men uppfattningen delas av bland annat universitetets jurist Carl Peterson.

”Nämnden bedömer risker och väger det mot studiens kunskapsnytta.”

Mats Johansson är docent i medicinsk etik och tycker att händelsen på flera sätt är intressant utifrån ett forskningsetiskt perspektiv:

Mats Johansson. Foto: Press/Gunnar Menander

– I den mån det förekommer uppenbara risker ska man enligt lag informera om riskerna och ha ett informerat samtycke från forskningspersonerna [försöksperson och forskningsperson är
samma sak reds. anm.]. Att dölja en studies egentliga syfte är inte förenligt med informationskravet.

Studier som inte informerar om uppenbara risker är i regel inte tillåtna i Sverige. Men konflikten mellan att lämna försökspersonerna tillräcklig information och viljan att samtidigt inte påverka deras beteende gör att kraven på informationsutlämnande ibland åsidosätts.
– Jag vet inte hur nämnden har resonerat i detta fall, säger Mats Johansson och fortsätter:
– Forskning som inbegriper att man lurar deltagare är problematiskt i flera avseenden och dagens system är inte anpassat för att hantera det.

Cecilia Hanö är ordförande i etikprövningsnämnden i Lund och var med när nämnden den 10 januari beviljade ansökan.
– Lagstiftningen reglerar inte informationsutlämnandet i detalj. Nämnden bedömer risker och väger det mot studiens kunskapsnytta. Ibland får vi ärenden där forskaren menar att man inte kan informera forskningspersonerna fullt ut eftersom det skulle förta studiens vetenskapliga värde. Då blir riskövervägandet särskilt viktigt, säger Cecilia Hanö.

Vad kan en försöksperson som anser att ni har gjort en felaktig bedömning göra?
– Centrala etikprövningsnämnden har ett tillsynsansvar över att forskningen bedrivs enligt beslutet från etikprövningsnämnden, men en forskningsperson kan inte själv överklaga ett beslut från regionala etikprövningsnämnden, säger Cecilia Hanö.

Hon vill inte vidare kommentera att försökspersonerna i etikprövningsfrågor saknar möjlighet att överklaga och konstaterar
i ett mejl till Lundagård att ”det är lagstiftaren som har bestämt om vem som har klagorätt i etikprövningsfrågor”. Deltagare kan däremot begära skadestånd men måste då bevisa att den ansvarige, i detta fall universitetet, agerat oaktsamt. Det kan vara svårt. I studien om utrymningshissar lades skadeståndsprocessen därför ner.

Fotnot: Lundagård har försökt att få kontakt med de inblandade försökspersonerna men utan resultat.

Försöket
  • Huvudansvarig forskare Daniel Nilsson ansökte tillsammans med sitt forskarteam om etikprövning till regionala etikprövningsnämnden i Lund för att genomföra ett försök om beteende vid hissutrymning.

  • Under förutsättning att de skulle vara med i en försöksstudie om hur information insamlas i hotellmiljö rekryterades ett hundratal försökspersoner. De signerade ett informerat samtycke och skickades en och en till ett hotellrum. Efter någon minut aktiverades ett utrymningslarm och försökspersonens utrymning studerades.

 

Facebook Comments

You may also like

En kugge i experimentets tjänst

Experimenterandet med människokroppen eller psyket är ett vanligt