När läsintresset svalnar får idrotten ibland rycka in som katalysator. Kan en pingisstjärna bli litteraturens oväntade ambassadör? Lundagårds kulturkrönikor Felix Perklev undersöker potentialen för en Truls-effekt på Sveriges läsning.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
”Vi har en läskris i Sverige” slog vår skolminister fast år 2023. PISA visar bristande läsförståelse hos unga, och intresset för böcker på fritiden är svalt. Minst av alla läser killar i högstadiet. Det skymtas dock ljus i horisonten: Under sommaren har pingisstjärnan Truls Möregårdh inte bara slagit världsettan – han har även debuterat som författare.
Just böcker om idrottsmän har historiskt sett visat sig kunna få killar i tidiga tonåren att tillfälligt släppa Clash of clans. Jag minns hur lånelistan till David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic blev föremål för hetsiga konflikter i skolbibblan. Det var hypnotiserande att läsa om Zlatans brokiga uppväxt, kantad av cykelstölder och socialt utanförskap. Hans attityd och självtroende fick en att dagdrömma om sätt att lyckas bli relegerad från sin kommunala grundskola.
När boken Tänk som Truls släpps frågar jag mig om Möregårdh kan skapa samma hysteri bland unga killar. Truls menar att det kommer att ”sticka i några människors ögon att läsa boken”. Det är svindlande att föreställa sig vad i Tänk som Truls som kan generera starka reaktioner. Ska det framkomma att Truls, likt Ibrahimovic, är en diva med gudskomplex och turbulent livsstil?
För att lära känna Zlatans tronarvinge lite bättre läser jag en intervju med honom i Svenska Dagbladet. Eslövsonen Truls beskrivs vara ovanligt bra på att resonera om sina känslor för sin ålder. För övrigt lyssnar han gärna på The Smiths, men höjer ett varningens finger för de mörka låttexterna. Trots att han antyds vara motsägelsefull och komplex, lämnas läsaren med en bild av en helyllekille som framhåller det viktiga i kombinationen av både lust och starkt pannben vid träning.
Jag konstaterar att Truls är någon slags hurtig svärmorsdröm snarare än hetlevrad bad boy. Med det i baktanke är det kanske föga förvånande att hans bok visar sig vara en ”peppbok för pingisälskande barn och ungdomar”. Det ögonstickande sprängstoffet består i att Möregårdhs framgångar tillskrivs ett skräddarsytt träningsupplägg, präglat av rebelliska val – som att hoppa över pingisläger för att i stället stanna i Eslöv och träna mot äldre ungdomar.
Trots att Truls inte framstår som en självklar kandidat för att leda Sverige ur läskrisen, inger boklanseringen visst hopp. Upphovsmannen till förordet är ingen mindre än David Lagercrantz – hjärnan bakom det förra läslust-miraklet. Det är svårt att inte se det som en teaser inför det självklara: Lagercrantz spökskriver nästa bok och gräver fram Truls inre Rosengårds-rockstar. Intriger i Eslövs sporthall, trashade hotellrum under OS och svajiga dopingkontroller efter sena rundpingiskvällar väntar. Sveriges läskris lär snart vara ett minne blott.
