Allas sad-girl Lana del Rey släpper den nya singeln White Feather Hawk Tail Deer Hunter inför sitt tionde studioalbum Stove. Lana är sig själv, men förvånar ändå.
Singer songwritern Lana del Rey har varit en popikon sedan releasen av hennes album Born to Die 2012. I år väntas album nummer tio Stove, och låtarna Henry, Come on, Bluebird, och White Feather Hawk Tail Deer Hunter har redan släppts.
Det senaste släppet White Feather Hawk Tail Deer Hunter är ingen större avvikelse från Lana del Reys tidigare tematik, och passar ändå inte riktigt in i Stoves övergripande country-genre. White Feather Hawk Tail Deer Hunter saknar country-musikens genretypiska drag, och drar mer åt det gotiska hållet.
Mannen i låten liknas vid en jägare och sångerskan själv är villebrådet. Sedan hon blivit fångad av honom har hon en rosett runt halsen och står vid spisen. Tematiken kan få feministiska kritiker att höja på ögonbrynen, men det är inget nytt för Lana del Rey. Särskilt orden: I love my daddy, of course we’re still together kan lugna gamla fans om att Lana del Rey inte har förändrats.
Det som faktiskt förvånar är hennes användning av sagomotiv och låtens obehagliga underton. Singelns omslag föreställer en flicka som sover på en varg, något som i kombination med jaktmotiven påminner om sagan om Rödluvan. Även låttexten: Whoopsie-daisy yoo-hoo / I imagine you do påminner om en låttext ur en äldre Disney-film.
Melodins användning av krypande stråkmusik får rysningar att gå genom kroppen, och den svartvita musikvideons skakiga hemfilmskvalitet får tittaren att känna sig som en inkräktare på något privat.
Lana del Reys image som en feminin melankoliker står fast med White Feather Hawk Tail Deer Hunter, men hon lyckas samtidigt väva in nya element i sin välkända estetik och värld. Baserat på de tidigare släppta singlarna avviker låten möjligtvis från det övriga albumet, som kan komma att visa på del Reys musikaliska bredd och poetiska dubbeltydighet. Trots över tio år i rampljuset kan Lana del Rey fortfarande förvåna.
