Det är fullsatt i aulan på Lux. En jämn blandning av studenter, forskare och pensionärer har tagit sig hit. Men tåget från Stockholm är försenat – och publiken får vänta i över en timme på huvudakten.
Carl Bildt skulle varit här för att diskutera säkerhetspolitik. Ursprungligen skulle det ske ett samtal med Wilhelm Agrell, Sveriges första och enda professor i underrättelseanalys. I mån av tid blir det dock aldrig av. Agrell får inleda seminariet själv uppe på podiet.
Wilhelm Agrell för publiken tillbaka i tiden. Han beskriver den resa som offentlig underrättelseforskning har gjort sedan andra världskriget. I början togs det inte på så stort allvar: Agrell berättar att en av hans första kurser vid Lunds universitet kallades för ”danskursen” av studenter. 750 personer anmälde sig – främst (men inte endast, vill Wilhelm Agrell betona) som en genväg in i studentlivet.
Han tycker dock att attityderna har förändrats mycket sedan dess, men menar att det fortfarande finns förbättringspotential.
Med stöd från Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) lanserade Humanistiska och teologiska (HT) fakulteterna Lund Humanities Village i våras. Seminarieserien Fokus framtid är en del av satsningen. Fokus framtid gick av stapeln 2025, och sedan dess har sju evenemang på olika teman anordnats, bland annat om demokrati, AI och universitets roll i samhället.
Carl Bildt har ännu inte anlänt när Agrell rundar av. Då blir det ett hastigt iscensatt panelsamtal. Panelens omfång är ett tecken på förändring – som tur är närvarar flera representanter från flera olika ämnesområden på seminariet. Forskare från LTH, medicinska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, och HT-fakulteterna stiger ut ur publikhavet upp på scen, och deltar i panelsamtalet.
Klockan ett träder Carl Bildt in i aulan. Han tar på sig en mikrofon, lägger ner sina värdesaker intill podiet och blickar ut mot åhörarna.
Han har varit på en oplanerad utflykt i Teckomatorp, berättar han. Spänningen i rummet upplöses i skratt.
Likt Agrell ger Bildt en historielektion, men den här gången ligger fokuset på de politiska beslut och juridiska processerna som förändrat hur Sverige har använt sig av underrättelse genom åren.
I fjol lämnade Carl Bildt in ett förslag till regeringen gällande att skapa en ny civil underrättelsemyndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND). Den kommer till stor del att uppstå ur en omorganisering av det hemliga kontoret för särskild inhämtning, en del av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Bildt rör sig vidare till att diskutera Ukraina. 2022 var Sverige ett av de länder som inte lyckades förutspå Rysslands fullskaliga invasion, och det håller inte måttet, menar Carl Bildt. Med förebilder som USA och Storbritannien vill han att UND ska öka konkurrensen inom underrätelseproduktionen i Sverige. 92 procent av riksdagen röstade för införandet av lagförslaget.
Förslaget har mötts av kritik, bland annat från Peter Hultqvist, tidigare ordförande i försvarsutskottet. Hultqvist menar att det är farligt att ändra i Sveriges underrättelseverksamhet med tanke på det ökade säkerhetsläget. Andra har betonat riskerna med myndighetens förhastade utbyggnad – redan den första januari 2027 ska allt vara klart.
Vid slutet av seminariet lyfter Carl Bildt frågan om huruvida det ens är möjligt att skapa en myndighet på så kort varsel.
– Vi får väl se, säger han.
Med det är tiden ute, och publiken börjar röra sig mot dörrarna. Utanför aulan står Johannes Persson, dekan vid Humanistiska och teologiska (HT) fakulteterna. Trots den stundvis frenetiska stämningen tycker han att seminariet var lyckat.
– Idag blev ett oplanerat bevis på hur många olika delar av universitetet som kommer till Fokus framtid. Det kanske var ännu bättre än det brukar. På nolltid kunde man plocka ihop en panel från hela universitetet, säger Johannes Persson till Lundagård.
Efter seminariet fångar Lundagård den tidigare statsministern för en kort intervju. I sitt tal nämner Bildt att matematiker kommer att behövas när underrättelsetjänsten byggs ut.
Vilka andra färdigheter kommer att vara avgörande?
– Språk borde jag ha nämnt, självklart.
– Att kunna teknik är viktigt. Sen historia – historia skadar aldrig. Men nu har jag snart gått igenom allihop.
Bildt menar att ha en kombination av färdigheter kommer att vara viktigt.
– Det är verkligen tvärvetenskapligt, absolut. Väldigt tvärvetenskapligt.
Gällande frågan om hur Sveriges underrättelsetjänst står i jämförelse med andra länder i Europa, har Bildt dock svårare att svara, och rangordna dem vill han inte göra.
– Det är klart att de franska och brittiska tjänsterna har ett globalt perspektiv på ett helt annat sätt som vi inte vare sig har eller bör ha, säger Carl Bildt.
– Ukrainarna är ju ohyggligt duktiga på militära underrättelsetjänsten i kriget.
– Vi har en del att lära oss av alla.
Och vad borde då en student läsa eller göra regelbundet för att faktiskt förstå omvärlden? Även om Bildt menar att studenter har ett lite mer ”begränsat perspektiv”, ger han ett tydligt svar:
– Att läsa Lundagård är väl det viktigaste, säger han, och skrattar.
