När programledaren, bloggaren och trädgårdsboksförfattaren Anna Braun äntrade scenen och framförde sitt Karnevalauditionsnummer från 1998 möttes hon av stående ovationer.
Efter showen passade Lundagårds utsände på att ställa henne några frågor rörande hennes relation till Karneveljen.
Hur kändes det att stå på Karneveljescenen igen?
– Det känns faktiskt helt fantastiskt, jag är oerhört tacksam att jag blev tillfrågad att göra det här. Dock känns det också lite chockartat, nu är man ju plötsligt den där gamle.
Känner du att ditt gamla auditionsnummer står sig efter alla dessa år?
– Ja, det får jag nog ändå lov att säga att den gör. Låtens tema är minst lika aktuellt idag som då det begav sig, eftersom den handlar om att vara annorlunda, se annorlunda ut och att få vara den man är.
Har du något karnevalminne som sticker ut ur mängden?
– Åh, det finns så himla mycket. Men det ska väl vara där här låten jag framförde under min audition i sådana fall. Jag skrev låten för mina vänner och hade aldrig förväntat mig att någon annan skulle uppmärksamma den, så jag ansökte helt på vinst och förlust. Därmed kom det som en oerhört stor förvåning när jag både blev antagen och låten inkluderas i showen. En annan sak som sticker ut i minnet var när jag 2002 ihop med Jessica Widegren skrev manuset till karneveljeshowen, som jag sedan också regisserade.
2002 var det hon som skrev och regisserade Karnevaljeshowen: igår kväll, tolv år senare, intog hon scenen med samma framträdande som öppnande upp dörrarna till Karvevalsvärlden för henne från första början.
Text: Marcus Bornlid
Foto: Thobias Bergström