Adolf Nordenskjöld

- in Nyheter

En av de stora legenderna bland arktiska äventyrare är finsk-svenske seglaren och geografen Adolf Nordenskjöld. Hans stora bedrift bestod i att segla sig igenom Nordöstpassagen, vilket är svårt, kallt, farlig och allmänt jättejobbigt. 

Nordenskjöld föddes 1832 i Helsingfors. Som medlem i familjen Nordenskjöld kunde Adolf njuta frukterna av ett fint namn och en ganska förmögen släkt. Utbildade sig gjorde han och doktorerade vid Helsingfors Universitet 1857.

Finland var under Nordenskjölds liv en del av Ryssland. Den ryska tsaren hade krigat till sig makten över Finland under Napoleonkriget (Sverige befriade under samma krig Norge från de onda Danskarna. En ärorik seger som senare utmynnade i ett av historiens största praktfiaskon inom underrättelsetjänst och nationalekonomi då Norge blev självständigt och Sverige inte fick någon olja att sälja. Mer om detta ämne utlovas senare).

I alla fall. Finland är alltså under 1800-talet ryskt. En som inte var ryss var Adolf Nordenskjöld. Han är tvärt om en brinnande finsk meganationalist. Nationalism är överlag en ideologisk gren som hör hemma på historiens soptipp, men då ockupation är ett faktum är det förståeligt att patriotismen slår i taket. Som den gjorde för Nordenskjöld.

Denna patriotism utmynnade i ett tal då Nordenskjöld offentligt proklamerade sin önskan att göra Finland till ett eget, fritt land. Icke! tänkte tsaren i Moskva och bannlyste i klassisk auktoritär manér fritänkaren Nordenskjöld från Finland. Sverige blev nästa anhalt för herr Adolf. Det är också nu som Nordenskjöld på allvar skriver in sig i historieböckerna. Inte för sina politiska ståndpunkter, utan för sin vilja att utforska den kalla norden.

Nordostpassagen var länge endast en dröm för handelsmän i Europa. Vägen till det fjärran Asien, där det exotiska Indien med kryddor och siden hägrade gick den farliga, långa vägen runt Afrika och Godahoppsudden. Tidskrävande och därmed dyr, vilket minskade profiten för handelshusen i Nederländerna och Storbritannien.  Vägen blev kortare då Suezkanalen byggdes, men önskan om ytterligare en väg fanns fortfarande. En potentiell färdrutt gick norr om Ryssland.

Att denna seglats var genomförbar visste världen. Berings sund (havsbiten som skiljer Alaska och Sibirien och som någon gång kommer överbyggas av Sarah Palins önskebygge ”The Bridge To Nowhere”) var upptäkt och kartorna visade att hav fanns norr om Ryssland. Nordenskjöld ville besegra de norra ismassorna och bli mannen som hittade vägen till Öst via farled Norröver.

Nordenskjöld hade god erfarenhet av seglatser i Arktis. Han hade utforskat Spetsbergen och västra Grönland. Med detta CV  samt god marknadsföring lyckades vår polarfarare sälja sitt projekt till kung Oskar II, som såg sin chans att plocka hem en betydande vetenskaplig skalp till sitt Sverige. Att låta en Finsk känd nationalist göra försöket var dessutom en liten näsknäpp till tsaren i Moskva.

22 juli 1978 avseglade Nordenskjöld tillsammans med en besättning bestående av 7 individer som rekryterats på grund av kunnande inom nödvändiga vetenskapsfällt. Zoologer, metrologer och botaniker deltog och skulle bidra till det vetenskapliga insamlandet under färden. ”Vega” var namnet på farkosten.

Färden gick längs den brutalt kalla ryska nordkusten. ”Vega”  tampades mot is och dimma. Slutligen frös båten helt sonika fast i den massiva nordryska havsisen och blev således liggandes på plats utan någon Isbrytare Oden att ringa efter.

Att  man som besättningsman, fastfrusen mitt ute i norra ishavet lyckas behålla förståndet, livsviljan och livet självt är i min mening en bedrift lika stor som att faktiskt finna Nordostpassagen. Nordenskjöld och hans vänner lyckades trots allt bevara sina sinnens fulla bruk, och efter 10 månader av ingenting (utom den dagliga överlevnaden) blev ”Vega” återigen fri från sitt isfängelse.

Seglatsen fortsatte under 1879 längs med den ryska nordkusten. 20 juli tog sig ”Vega” slutligen igenom Berings Sund och därmed var Nordostpassagen genomåkt.

Nordenskjölds bedrift fick stor internationell uppmärksamhet. Upptäckten av Nordostpassagen anses vara en av Sveriges största vetenskapliga triumfer, även om ledaren var finsk och besättningen internationell.

Nordenskjöld samlade mycket vetenskaplig data under sin färd, men det bakomliggande syftet, att hitta en handelsväg österut, lyckades inte. Det ansågs   ta för lång tid och vara för farligt att segla längs Highway Nord och alla tänkta planer på att genomföra färden i större skala lades ironiskt nog på is.

Tankarna om den norra farleden glömdes dock inte bort. Den geopolitiska vikten av denna handelsväg existerar fortfarande. Detta är ett ämne vi ska sätta tänderna i under veckan!

 (Titelbilden publiceras under Creative Commons-licensen.)

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.