Undvik att kvantifiera nyttan

- in Debatt

Vid applicerande av ordet ”nytta” på en utbildning är det siffror och avkastning man brukar se till. Viktor Wallén, historiestudent, skriver i sin replik om humanioras och samhällsvetenskapernas relevans i samhällsutvecklingen och om lyckan i utbildningen.

Nytta. Hur ofta har inte gängse humanist fått höra det ordet? Det har varit i svenskt bruk sedan 1700-talet, då den förste svenske nationalekonomen Anders Berch skrev sin lärobok Inledning till allmänna hushållningen. Då, som nu, innebar det att högsta möjliga avkastning var eftersträvansvärt. Detta mättes dock långtifrån alltid i pengar: andra nyttovärden som ansågs eftersträvansvärda var glädje, välmående och stimulerandet av intressen.

Intressen som juriststudenten Oliwer Hultkvist kort och gott kategoriserar som värdelösa. Värdelösa till den grad att studenter själva bör finansiera de utbildningar som inte genererar ekonomisk avkastning och därmed inte bidrar till samhället. I mina ögon ter det sig som att Hultkvist inte vet vilka grundvalar hans egen utbildning vilar på.

Att all västerländsk vetenskap började med filosofi är en gammal tanke. Romersk lag, den moderna juridikens urfader, influerades av grekisk filosofi. Den har under årens gång reviderats, utvecklats och anpassats för att passa omständigheter, allt som oftast i samklang med filosofin. För kritiska omvärderingar av samhället, i vilket juridiken ingår, behövs filosofin.

Kritiken mot genusvetenskap tycks mig synnerligen ogrundad och felaktig. Det är att spotta i ansiktet på de hundra år av kvinnlig frigörelse som skett sedan 1919. För att frigöra diskriminerade könsminoriteter behövs kunskap om könens sociala, kulturella och politiska innebörd. Genusvetenskap är på så vis också essentiell för kritiska omvärderingar av samhället. Att kalla genusvetenskap ”onyttig” är att bringa oförtjänt skada till samhället.

Jag vill tro det bästa om människor, så jag hoppas att det inte ligger väldigt ofräscha, för att säga det lättsamt, undertoner när judisk humor och kultur klassificeras som ”rena skämt”. Förståelse för jiddischhumorn ger en insyn i judisk kultur och hur den judiska identiteten överlevt sina 2000 år av diaspora. Kunskapen som förmedlas i kursen är grundläggande för att förstå hur etniska och religiösa minoriteter handskas med katastrofer. Håll det i minnet, är du snäll.

Utöver detta har jag sällan skådat sådant förakt för utbildningar som kräver lägre intagningspoäng. Höga intagningspoäng och garanterat jobb efter examen behöver inte betyda lycka eller välmående. Till exempel lider mer än en fjärdedel av läkarstudenter av depression och ytterligare en tiondel av självmordstankar, enligt en studie publicerad i Journal of the American Medical Association där Sverige deltog.

Den ”nytta” som tillskrivs utbildningar med hög status och den ”onytta” som tillskrivs resten missar helt och hållet den mänskliga aspekten: att känna sig ”nyttig” är inte något som säkras genom en prestigefylld utbildning. Äkta nytta kommer från det som individen själv upplever. Den som läst en kurs i ekonomi förstår snabbt att nytta är något subjektivt och inte något som bestäms utifrån avkastning.

Människor har intressen vilka inte sammanfaller med statlig avkastning, det visste redan Anders Berch. Det är vad som för oss framåt. Avkastning är inte bara pengar. Lycka och samhällsutveckling är inte kvantifierbart.

Viktor Wallén

Historiestuderande

Debattartikel 8 november, Lundagård nr 7 2019

Stoppa skattefinansieringen av värdelösa utbildningar

Replik 12 november, 2019

Värdet av det ”värdelösa”

Facebook Comments

You may also like

Academic Rights Watch: Brister vid rektorsvalet

Lunds universitet har en historia av toppstyrning vid