Detta är en ledartext. Lundagård är politiskt obundet och redaktionellt oberoende.
Socialpsykologen Jonathan Haidt förklarar i sin kritikerrosade bok The Righteous Mind att mänsklig moral i grund och botten inte är rationell. Snarare visar forskningen att vi gör moraliska omdömen reflexmässigt, med grund i preferenser som är evolutionärt betingade. Det rationella kommer i efterhand, mest för att förklara vår intuition.
Vi blir rasande på mygel och fusk, eftersom en stammedlem som inte drog sitt strå till stacken kunde vara skillnaden mellan liv och död. Vi förfäras av andras lidande, eftersom en empatisk instinkt gynnade alla oss svaga, långsamma och hårlösa primater förr eller senare. Vi behöver inte resonera för att känna så.
Haidt menar att våra moraliska intuitioner bygger på sex grundvalar som alla utvecklades eftersom de förbättrade våra odds på savannen. Lojalitet, auktoritet och helighet för att binda flocken samman. Frihet, rättvisa och omsorg för att skydda den enskilde från sagda flock.
För oss moderna människor är de tre individualistiska grundvalarna välkända. Oavsett om det handlar om politik, yrkesval eller hur vi ska förhålla oss till familjen är frihet, rättvisa och omsorg centrala värden.
Vi känner oss själva genom att känna vårt äckel
Relationen till de tre sammanbindande grundvalarna är mer komplicerad. Ingen skulle år 2026 säga att respekt för auktoriteter och lojalitet med ingruppen är deras ledord. Men de spelar onekligen en roll även i vår tid.
Många känner vi starkt för universitetet, spexet eller faddergruppen från nollningen, fastän lojaliteten inte är helt rationell. AF-borgens gestalt, medaljerna på fracken eller studentsångarnas Vintern rasat den 1 maj fyller oss, hur mossigt den än må låta, med någon sorts vördnad. Att räkna bort dessa värden är att förstå sig själv och andra sämre.
Känslan av äckel, det som får oss att utbrista Ew!, har även den format vår moral. En av grundvalarna, helighet, är sprungen ur just den. Äcklet, som vi utvecklade för att skydda oss från smitta och smuts, känner vi också gentemot överträdelser av samhällets olika regler. Vi reagerar med avsmak på allt från grova brott till olämpliga skämt.
Att äckel och moral hänger ihop hävdar inte bara Jonathan Haidt. Fenomenet är välstuderat inom den politiska psykologin. En studie av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet från år 2018 visade exempelvis att en förhöjd känslighet för svettlukt korrelerar med såväl auktoritära attityder som stöd för Donald Trump.
Samtidigt är det moraliska äcklet inte något som nödvändigtvis bör kastas åt sidan. Precis som en viss skepsis mot matlådan som stått lite för länge kan rädda oss från magsjuka, kan en kritisk hållning till oprövade idéer rädda oss från både fula tatueringar och ogenomtänkta studieval.
Ett som är säkert är att vi känner oss själva genom att känna vårt äckel.
Artikeln publicerades först i Lundagård #6 2026. Läs hela tidningen här.
