En ny föreskrift till Arbetsmiljölagen kommer träda i kraft utan att studentombudet eller Lunds universitets studentkårer (Lus) har fått höra något om saken. Nu är de besvikna och förvånade över Arbetsmiljöverkets agerande.
Den nya föreskriften behandlar tre kategorier som orsaker till arbetsrelaterad ohälsa: arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Föreskriften riktar sig till arbetsgivare och ska fungera som underlag när man arbetar förebyggande mot arbetsrelaterad ohälsa.
Studenter inkluderades tidigare i arbetsmiljölagen genom att likställas med arbetstagare. Men den nya föreskriften, som ersätter äldre varianter, innehåller en paragraf som gör att den inte gäller för personer som studerar.
Problem för studentombudet
Exkluderingen kan skapa problem för studenter som vill reda ut och anmäla till exempel kränkande särbehandling. Petra Holst, som är studentombud i Lund med uppgift att hjälpa studenter i dessa ärenden, har tidigare använt många de föreskrifter som nu tas bort. Ändå var det först tio dagar efter att beslutet redan hade fattats som Petra Holst hörde talas om förändringen.
– Det är väldigt förargligt att vi inte har fått någon information om den här ändringen. Om det står uttryckligen i tredje paragrafen att studenter exkluderas så känns det självklart att de studerande ska inkluderas i alla fall i remissrundan, säger hon.
I dag vet hon inte vilka föreskrifter hon ska använda sig av för att gå vidare i ärenden gällande kränkta studenter.
– Det kan ju finnas andra vägar att gå men som det ser ut nu har jag jobbat väldigt mycket utifrån de föreskrifter som finns. Att de tar bort studenter ur den nya föreskriften tar bort mycket av den tydlighet som funnits för mitt arbete, säger hon.
Oklart varför
Enligt Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket, genomförs denna förändring nu för att ny forskning gör att det lämpar sig väl med en uppdatering.
– Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Idag har vi kunskap och forskning om faktorer som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa. Den kunskapen hade vi inte tidigare och därför går vi ut med en ny föreskrift nu, säger hon.
Men Arbetsmiljöverket har svårt att svara på frågan varför diskussionen och beslutet om förändringen inte har inkluderat landets studentrepresentanter. Vanligtvis skickar Arbetsmiljöverket ut remissen till de som berörs och i det här fallet har man gjort bedömningen att studenterna inte påverkas tillräckligt.
Jakub Chodyniecki, handläggare på svarstjänsten på Arbetsmiljöverket, kan inte svara på varför det har blivit så i just det här fallet, men menar att det kan handla om tid- och resursbrist.
– Generellt sett skickas föreskrifter på remiss om det behövs. Då skickar vi den till de vi bedömer som intressenter. Ibland känner någon sig exkluderad, men då blir det en fråga om tid och resurser, säger han.
Lus besvikna
Linnea Jacobsson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus, delar Petra Holsts uppfattning om att de åtminstone borde ha fått möjlighet att tycka till om förändringen.
– Remissen borde ha gått till oss, framförallt om de tänker ta bort oss ur föreskrifterna. Jag hoppas verkligen inte att de har gjort det med flit, utan att det bara har hänt. Vilket också skulle vara lite problematiskt om det är så nya föreskrifter kommer till, säger Linnea Jacobsson.
Christina Olsson vidhåller att studenter och studentrepresentanter inte behöver stå handfallna efter att denna nya föreskrift införts.
– Anledningen till att studenter skrivs ut ur den nya föreskriften är att den bygger på arbetslivet. Alltså organiseringen i arbetslivet och inte i skolan och för studenterna, säger hon.
Jakub Chodyniecki hänvisar till en annan föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, där det inte finns någon paragraf som exkluderar studenter.
– Allt som finns i den nya föreskriften finns under andra föreskrifter som studenter är inkluderade i genom arbetsmiljölagens första kapitels tredje paragraf, säger han.
Osäkra konsekvenser
Linnea Jacobsson är osäker på vad detta kommer att innebära för studentrepresentanternas arbete och för gemene student i praktiken. I och med att informationen om beslutet inte nådde dem förrän efter att det klubbats igenom får de undersöka saken i efterhand.
Petra Holst menar att uteslutandet av studentrepresentanterna i sådana här processer kan få stora konsekvenser. Om de inte får vara delaktiga i kommunikationen har studenter ingen chans att påverka besluten.
– Man får ingen helhetsinsikt i processen och kan inte vara med i diskussionerna. Då kan vi inte heller ge synpunkter på utformandet och det kan få väldigt stora effekter därefter, säger hon.
Ingen återvändo
Den nya föreskriften träder i kraft den 31 mars nästa år. Fram till dess gäller fortfarande samma regler som i dagsläget. Studentrepresentanterna kan inte göra annat än att vänta och se hur detta kommer att påverka studenter i praktiken.
– Nu kommer den börja gälla i vilket fall som helst. Det finns ingen chans för oss att ändra något eller komma med synpunkter, säger Petra Holst.
Fakta
Arbetsmiljölagen antogs av Sveriges riksdag 1977 och inkluderar alla arbetstagare och studenter. Föreskrifterna är ett komplement till arbetsmiljölagen. I dem formuleras konkreta riktlinjer för hur arbetsmiljön på arbetsplatser och i skolor ska vara. Då och då skapas nya föreskrifter som skickas ut på remiss till berörda parter.
3 § i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
”[…]De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter.”
Text: Hedvig Wrede och Jakob Ehde
