Humanister är eftertraktade. Men studenterna måste bli bättre på att formulera vad de kan tillföra. Det anser den före detta etnologistudenten Ida Hult som hittat sin egen nisch som företagskonsult.
För närvarande har hon inget eget kontor. Men det gör inte så mycket. Ida Hult tillbringar det mesta av sin arbetstid ute bland människor i deras vardag.
– Här kan jag få svar på frågor som jag annars inte hade fått reda på. Det är i verkligheten det händer, säger Ida Hult, ägare till Trendethnography och före detta etnologistudent vid Lunds universitet.
Genom att hänga i fikarummet på ett företag eller med en konsument på gymmet kartlägger hon vanor och behov på ett mer detaljerat sätt än de flesta företagskonsulter. Bland kunderna återfinns personalchefer och affärsutvecklare på några av landets största företag. Men de flesta uppdrag får Ida Hult inte prata om. Hennes närgångna analyser blir till ytterst känsliga uppgifter i händerna på en konkurrent.
Kombinationen etnolog och företagskonsult är väl beprövad i länder som USA och Storbritannien. Däremot är affärsidén fortfarande ovanlig i Sverige.
– Säg att en jeanstillverkare vill satsa på personer över femtiofem som en ny målgrupp. Det vanliga i det här fallet är att man använder sig av verktyg som segmentering. Men jag omvandlar problemet till en etnologisk frågeställning i stället, till exempel hur människor över femtiofem uttrycker sig genom sina kläder och hur kläderna verkligen används.
Enligt Ida Hult är svensken oerhört sifferfixerad. Men samhället blir alltmer individualiserat, tillägger hon, vilket ökar behovet av kvalitativa undersökningar när man vill få ut ett budskap eller utveckla en produkt.
Arbetsmarknaden för etnologer är den främsta orsaken till att Ida Hult startade eget. Den traditionella yrkeskarriären på ett museum eller vid ett arkiv är få förunnad, och möjligheterna att få doktorera är nästintill obefintliga.
– Som humanist blir man bildad men kanske inte utbildad för en klassisk karriär. Men man måste ju leva av något och då får man skapa sig ett jobb.
Samtidigt tror Ida Hult att det finns gott om arbetstillfällen på annat håll, framför allt inom industrin som börjat inse värdet av att anställa humanister. Problemet är bara att studenterna själva sällan är medvetna om detta, påpekar hon.
– Ingen vet vad man är och kan eftersom vi tränas alldeles för lite i att förstå och argumentera för vad vi kan tillföra inom en viss bransch. Det behövs mer praktiska moment i utbildningen helt enkelt.
Hon är inte ensam om den insikten. Från och med höstterminen erbjuder etnologiska institutionen i Lund en masterutbildning i tillämpad kulturanalys där studenterna bland annat får praktisera på en arbetsplats. I Uppsala har man gått steget längre. Där erbjuds studenter från alla humanistiska discipliner ett praktiskt orienterat masterprogram. Ida Hult är övertygad om att utvecklingen kommer att öka studenternas anställningsbarhet.
– Nu kan humanisterna bygga vidare på folkhemmet som ingenjörerna skapade. Sverige har en massa fantastisk teknik, design och infrastruktur. Vi kan göra den användarvänlig och mer human.
Foto: Emma Svensson
