Barometern – en chans att påverka i viktiga frågor

Det uttjatade uttrycket "Du kan påverka din utbildning om du bara vill" är

i högsta grad aktuellt. 

Som student finns det många möjligheter att göra sin röst hörd. En av de

viktigaste, och inte speciellt tidskrävande, är kursutvärderingarna.

För att förändringar ska kunna komma till stånd måste det finnas bakomliggande

krav och önskemål.

Ju fler förbättringar som synliggörs desto ivrigare verkar kursutvärderingarna

fyllas i, vilket resulterar i att ännu fler förbättringar kan göras för att

hjälpa de framida studenterna som kommer att läsa samma kurs.

I början av november i år kommer 3 000 studenter vid den humanistiska

fakulteten få chansen att medverka i universitetets kvalitetsarbete.

Det är tredje gången som

Studentbarometern ska pejla studenternas erfarenheter av Lunds universitet som

studiemiljö. Studentbarometern är en undersökning i form av en enkät där det

är studenternas åsikter som efterfrågas.

Första utskicket görs alltså till de humanistiska studenterna, men självklart

kommer även ett urval av studenter vid universitetets andra fakulteter få

möjlighet att medverka inom en snar framtid.

I samarbete med universitetets utvärderingsenhet fastställer representanter

för de olika kårerna ett 60-tal frågor, varav hälften universitetsövergripande

och hälften fakultetsspecifika.

Med denna uppdelning kan de problem som är gemensamma för alla studenter i

Lund uppmärksammas samtidigt som brister på fakultets- och institutionsnivå

kan analyseras på djupet.

Studentbarometern 2000 skickades ut till cirka 4 000 studenter vid hela

universitetet. 61 procent av de studenter som fick enkäten valde att utnyttja

sin chans att påverka. Förhoppningsvis kommer svarsfrekvensen att öka vid

detta tillfälle.

Svaren kommer att sammanställas och denna sammanställning förväntas bidra till

att god praxis sprids och att viktiga brister undanröjs.

Från studentkårernas sida tjänar den även som en indikator på vilka frågor som

bör prioriteras. De flesta frågor är utformade så att studenterna dels får

bedöma hur viktig frågan är för dem, dels hur nöjda de är med de faktiska

förhållandena.

De frågor som kårerna särskilt uppmärksammar är de som studenterna anser vara

mycket viktiga men där missnöjet är stort. På så sätt blir de studenter som

får möjlighet att uttrycka sin åsikt också de som till stor del får sätta

agendan på kårerna.

Fast då måste de studenterna se till att utnyttja den möjligheten, så klart.

Carin Brenner