Studenter med utländsk härkomst tycker att det är svårare att lära känna studiekamrater än infödda svenskar gör.
Det visar en undersökning som utvärderingsenheten vid universitetet gjort.
År 2003 hade 13 procent av novischerna vid Lunds universitets utländsk härkomst. Det är något under riksgenomsnittet på 15 procent. Men i förhållande till upptagningsområdet är Lunds universitet ett av de sämsta lärosäten i Sverige på att rekrytera studenter med utländsk härkomst.
Studenter med utländsk härkomst skiljer sig också från andra grupper i hur de upplever det första året på universitetet. Enligt en undersökning från utvärderingsenheten 2004 var de mindre nöjda med möjligheterna att lära känna studiekamrater och tyckte att det var svårare att diskutera med dem. De var också mindre nöjda med stödet från lärare och studiekamrater.
Sämre studieklimat
Resultaten får stöd i en annan rapport från utvärderingsenheten från 2005. Där bedöms studieklimatet som sämre av studenter med utländsk härkomst. För de studenterna karaktäriseras inte studierna i samma utsträckning som för andra av ”samarbete, trygghet. samhörighet samt tolerans och respekt”, skriver rapportförfattaren.
Mindre engagerade
Studenter med utländsk härkomst är också mindre engagerade i kårer och nationer och känner inte att de kan påverka utbildningen på samma sätt som andra. En anledning till det är att studenter med utländsk härkomst oftare bor hemma hos sina föräldrar och inte på studieorten.
Den erfarenheten delas av Studenthälsan som upplever att studenter med utländsk härkomst mer än andra hamnar utanför när studenterna får dela in sig själva i grupper.
– De riskerar att bli stämplade som annorlunda och inte lika duktiga. Många studenter tror att de inte kan språket så bra, sa psykolog Arja Bäckström till Lundagård i december.
