Så länge utbildning handlar om att hinna, snarare än att förstå, kommer Chat GPT vara studenternas mest lojala studiepartner. Om AI ska bort från universiteten är det enda rättvisa att lärarna slutar med Powerpoint, skriver Lundagårds politiska krönikör Rebecca Skogsgårdh.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.Du sitter på föreläsning och läraren klickar sig igenom en Powerpoint i ljusets hastighet. Du har för länge sedan gett upp på att anteckna för hand med en massa färgglada pennor, och sitter nu frenetiskt knapprande på datorns tangentbord i hopp om att hinna skriva ned vartenda ord.
Emellertid misslyckas du, men tänker efter föreläsningens slut att du ska skriva rent allt senare. Väl hemma, efter att du har tacklat berget av disk, kan du inte förstå vad det är du har skrivit, och öppnar PowerPointen från dagens föreläsning. Där finns inga svar, bara kryptiska stödord.
Nu har du två val: öppna kursboken och läsa hundra sidor, eller be Chat GPT förklara. Du tänker på middagen du måste hinna laga, och väljer det senare alternativet. Känns scenariot igen?
Den tidigare skolministern Lotta Edholm sade nyligen att det är problematiskt om unga tar genvägar genom att använda AI, istället för att sammanfatta texter själva. Jag håller med om att det vore att föredra, men vi lever inte längre i en värld där det hinns med. Vi lever i en värld av stress, digitalisering och effektivisering.
Lärare förväntas numera speedrunna kurser för att spara pengar. Studietakten har höjts, tiden för eftertanke krympt och CSN-lånet har rekordhög ränta – ingen vill ta examen en dag för sent. Det enda som inte har höjts är vår hjärnas kapacitet att ta in ny information. Resultatet blir en omöjlig ekvation och skyhöga stressnivåer hos studenter.
Bakom utvecklingen finns också en politisk förklaring. Sedan 1990-talet har universiteten tvingats leva med det så kallade produktivitetsavdraget – en modell som gör att universitetens anslag inte fullt ut täcker kostnadsökningarna. Det betyder större studentgrupper och färre undervisningstimmar. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) minskade ersättningen per helårsstudent med nästan elva procent i förhållande till kostnaderna, mellan år 2013 och 2023.
Är det då rättvist att allt ska gå snabbare utan att vi får verktygen för att hantera det? Vi ska vara effektiva, högpresterande och samtidigt hinna leva – men förväntas studera på samma sätt som för trettiofem år sedan. Det är inte konstigt att AI nyttjas som ett svar på den ökade arbetsbördan.
Naturligtvis ska AI inte användas till examinerande moment. Men för mig som pluggar juridik, och ofta har en drös av rättsfall på tjugo sidor styck inför en tenta, är Chat GPT en räddare i nöden. Genom att låta AI göra det tidsödande grundarbetet kan jag fokusera på det som faktiskt är meningsfullt: att förstå kärnan och prejudikatet. Jag hinner läsa fler fall och faktiskt lära mig något.
Då och då dyker det upp ett guldkorn till lärare, ofta lite äldre och mycket engagerad, som fortfarande skriver på tavlan – en påminnelse om en svunnen tid då utbildning fick lov att ta tid. Tills alla lärare är så, har vi tyvärr inte råd att låta bli AI.
