Att ständigt synas och vara offentlig i sociala medier är för vissa otänkbart. För andra är det ett sätt att uttrycka sin kreativitet, träffa nya människor och spara minnen – Lundagård har träffat content-kreatören Luka Gustainyte och fått höra hur det är att alltid betraktas genom andras ögon.
Det är en regnig måndagskväll och efter lite krångel med uppkopplingen, dyker Luka upp på skärmen, bara några dagar efter att hon anlänt till England för en termins utbytesstudier. Till en början har vi svårt att se varandra, men snart uppenbarar sig en kornig bild av en blond tjej med ett stort leende. Ironin i att vi möts via skärmen är total, för det är så de flesta ser henne – som @missramlosa, en content-kreatör, alltså en skapare av material som sedan publiceras på sociala medier.
Luka hälsar glatt och har en proffsig framtoning som gör det tydligt att hon är van vid att träffa nya människor. På kanaler som TikTok och Instagram har hon gjort sig ett namn genom att lägga ut pluggtips, vloggar och hudvårdsvideor. Parallellt med sin hobby pluggar hon också medieteknik på Malmö universitet och tränar gymnastik på hög nivå.
– Tyvärr hade de inte exakt det jag ville plugga i Lund, så då fick det bli en kompromiss att plugga i Malmö men ändå bo i Lund, säger hon.
Hon har levt i Lund sedan ett par år tillbaka och tycker att studentlivet inte är jämförbart med något annat – hon tar del av det typiska Lundalivet genom att gå på nationer och ha majoriteten av sina vänner och sammanhang i staden.
– Lund är en så otroligt mysig stad som jag trivs så bra i, säger hon.
För att förklara vad som lockar Luka till den digitala världen, beskriver hon kreativiteten – att man får chansen att ge andra personer så många intryck på bara fem sekunder. Dessutom, menar hon, är det ett sätt att komma ihåg vad man ägnade sig åt under en specifik tidsperiod.
– Jag kan sitta och skrolla min egen TikTok och kolla igenom mina egna vloggar och se nån gammal video och tänka att i oktober 2024, då såg jag ut så här och gjorde det här, berättar hon.
Det blir en sorts digital dagboksföring för henne. När hon nu under hösten är iväg på utbyte i England blir det ett sätt att dokumentera och minnas sina upplevelser.
Hon framhåller att det framförallt handlar om en hobby, som ibland också funkar som ett extraknäck. Samarbetsförfrågningarna från företag är många, men det är endast vissa som hon går med på. I dagens digitala tidsålder har mängden människor som delar med sig av sina liv online ökat lavinartat, men också mängden människor som kan tjäna pengar och leva av aktiviteten.
– Det tråkiga blir när gränserna suddas ut mellan jobb och hobby, understryker hon.
Så länge hon känner att hon orkar med att kombinera content-skapandet med skola, extrajobb och träning, kommer hon att göra det.
– Jag fortsätter nog med det tills jag inte tycker om det längre. Men jag hade inte kunnat tänka mig att ha det som heltidsjobb, utan jag vill ändå ha ett ”vanligt” jobb, säger hon.
Att hobbyn ändå är identitetsskapande blir snart tydligt. Luka verkar inte påverkas av att många människor får ta del av hennes vardag, tankar och osäkerheter, utan verkar snarare motiveras av just det. Hon delar gärna med sig av sina osäkerheter, såsom aknebesvär och hormonproblem. Hon beskriver också hur det är väldigt odramatiskt för henne att prata med sina följare via skärmen.
– Det är som att prata med mina kompisar, säger hon skrattande.
Det finns gränser och det är min gräns
Livet på sociala medier har också gett konsekvenser i Lukas vardagsliv.
– Många av mina nära vänner har jag lärt känna via Tiktok. Det är verkligen ett extremt bra sätt att träffa nya människor.
Hur ser då en vanlig arbetsdag ut för en content-kreatör? Luka berättar hur mycket jobb det är som läggs ner på arbetet som inte syns. Det handlar om att ha koll på ett helt företag, bokföra, redigera och ha administrativ koll på alla samarbeten – samtidigt som man är kreativ och skapar nytt material.
– Folk underskattar verkligen jobbet och det var något som jag också gjorde innan jag började, berättar hon.
Hon beskriver också hur det i perioder har blivit mycket att balansera filmandet av Tiktoks och samarbeten med plugget och allt annat i livet. Ibland har hon också tagit på sig för mycket på samma gång.
– Då skjuter jag inte ens mig själv i foten, utan då skjuter jag mig själv i huvudet, säger hon med en underton av allvar.
Familjen är också en central del av Lukas liv. Hennes tioåriga lillasyster konsumerar flitigt sin storasysters material. Något som också är vägledande för Luka kring vilket content hon känner sig bekväm med att publicera.
– Jag lägger bara upp det som jag inte hade haft några problem att dela med mig av till min familj. Det är typ min enda regel, säger hon.
En annan gräns som hon starkt står fast vid är att hon inte delar med sig av träning eller mat på sina kanaler.
– Jag själv har haft problem med mat. Därför väljer jag att inte visa vad jag äter eller hur mycket jag tränar. Jag vill inte att folk ska kunna koppla de sakerna till varandra, utan att det inte ska spela någon roll.
Luka tycker att det skapas ett visst klimat kring mat, träning och kroppar som hon inte vill bidra till.
– Jag tycker att det är onödigt att dela med mig av de delarna av mitt liv, fortsätter hon.
Hon fortsätter med att berätta hur den här typen av content också kan få stor spridning och uppmärksamhet – det kan alltså också löna sig ekonomiskt att lägga upp triggande material, menar Luka. Något som hon starkt poängterar att hon inte står bakom.
– Det finns gränser och det är min gräns, avslutar hon.
Det har precis slutat regna och kvällen har övergått i natt – i alla fall för oss i Sverige. För Luka är det nu middagstid och dags för lite kvällsjobb borta i England. Även om livet på sociala medier ibland kan verka fokuserat på det yttre, visar mötet med Luka att även det inre får ta plats i hennes digitala verklighet – mobilen åker upp och Luka dyker tillbaka in i den digitala världen, där hon får välja vem hon vill vara och vad hon vill visa.
Artikeln publicerades först i Lundagård #6
