När Newton fick äpplet i huvudet påbörjades en revolution inom vetenskapen, men idéen var bara början för honom. Kanske har du själv funderat över var idéer kommer ifrån och hur man bäst använder dem. Det var vad Lundagård ville ta reda på när vi träffade innovatörer som alla fått varsin riktigt bra idé.
Josefin Starkhammar fick en idé om hur man kan ta reda på om en häst är halt. Nu väntar hon på att hennes patent ska godkännas så att hon kan förvandla idéen till en produkt. Till vardags arbetar hon som doktorand i elektrisk mätteknik vid LTH.
Vad är det du har kommit på egentligen?
– Mätutrustning som man sätter på hästar och som mäter hur halt en häst är. Den är tänkt att göra det enklare för veterinärer att ställa diagnoser och för privatpersoner som vill hålla koll på sina hästar. Utrustningen kan också ge en tidig fingervisning om en häst håller på att få en förslitningsskada eller något sånt.
Hur gick det till när du fick idéen?
– Jag fick idéen när jag började hålla på med hästar och upptäckte hur svårt det var att se om en häst är halt eller om det är något annat som är fel. Det finns andra som försökt bygga liknande saker men de har inte fungerat särskilt bra. Min lösning var enklare och verkar fungera.
Var det en snilleblixt?
– Haha, nej inte riktigt. Visst var det väl en sorts snilleblixt, men det visade sig att någon annan redan hade tänkt på just det, fast löst det på ett annat sätt. Men så är det nog alltid, jag tror att idéer egentligen ganska sällan är helt unika.
Så hur går det till egentligen med idéer?
– Det är sällan som hela idéen kommer från ett sånt där “aha!”-ögonblick. Det är nog vanligare att man löser delproblem som man sen måste testa och se om de verkligen är lösta. Idéen trillar inte ner färdig från himlen, det hade förstås varit skönt men så fungerar det inte för mig i alla fall. Många av de saker man kommer på fungerar ju inte, det blir ganska många avrivna papper i skräpkorgen.
Vad gör man om man har en bra idé?
– Prata med någon man litar på och bolla idéen. Det ger nya infallsvinklar vilket är bra eftersom man ofta fastnar en del i utvecklingen. Jag tycker man ska göra en nyhetsgranskning också för att kolla om någon annan redan kommit på samma sak och vilka konkurrenter man kan ha. Efter det så är det nog bara hårt jobb som gäller.
Är det mer hårt jobb än snilleblixtar?
– Ja, det är det, det skulle jag definitivt säga. Snilleblixtarna kommer inte gratis utan det ligger nog rätt mycket hårt jobb bakom dem. För mig var det så med den här idéen, det var först sista året på min utbildning som jag kände att jag hade alla delar för att kunna lösa problemet. Det var först då som idéen verkligen blev konkret och jag började komma på konkreta lösningar på problemen. Men jag tror också att det är viktigt att man gör andra saker, tränar och sover ordentligt, då kan man komma tillbaka till problemet och tänka i helt nya banor.
Med passion för smoothies
Maria Wirén från Sverige och Steve Collyer från Australien bestämde sig för att ta med sina hemgjorda smoothies när de flyttade till Sverige för något år sedan. Konceptet de utvecklade vann Venture Cup 2007 och nu är de på väg att expandera sin kedja med ytterligare smoothiesbarer i Stockholm.
Vad har ni kommit på?
– Vi bodde i Australien i flera år och såg juicebarerna växa fram i landet samtidigt som de inte alls fanns i Sverige, så det fanns en nisch för oss här. Vi hade redan pratat om att starta ett företag ihop så när vi såg att det fanns en möjlighet tog vi den. Vårt koncept är egentligen ganska enkelt: färska frukter som mixas framför kundens ögon, sen gör vi soppor och varma drycker också.
Var kom idéen till det här ifrån?
– Haha, det är rätt kul så här i efterhand. Vi hade ett hus på stranden och surfade en hel del och när vi kom tillbaka från havet så gjorde vi alltid fruktsmoothies av färska frukter som växte runt omkring där vi bodde, t.ex ett papayaträd som växte bakom huset. Och det blev alltid för mycket så vi bjöd våra vänner på nedervåningen. Det var väl ungefär så var passion för att göra smoothies började.
Varför var det just ni som kom på att göra det här i Sverige?
– Ja, alltså, det är en sak att fundera på en sak och en annan sak att faktiskt göra den. Vi har hela tiden varit väldigt inställda på precis vad vi ska göra och ansträngt oss för att inte komma ifrån den idéen.
Vad skulle ni säga till någon som har en bra idé?
– Det är viktigt att tänka igenom sin idé och planera ordentligt vad man tänker gör av den. Och att hålla fast vid idéen, att man inte driver iväg från tanken man hade från början. Det är också viktigt att ha koll på hur industrin ser ut, vilka konkurrenter som finns och hur kunderna ser ut, vad de vill ha. Sen så kan man prata med folk, prata med sina vänner och organisationer som hjälper nyföretagare, som till exempel Venture Cup.
Prisbelönt professor
Nils Dencker lyckades för några år sedan bevisa att vissa partiella differentialekvationer är lösbara medan andra inte är det. För det fick han 2005 det prestigefyllda Clay-priset och hans upptäckt kallades då ett genombrott inom matematiken. I dag är han professor på matematiska insitutionen vid Lunds universitet.
Vad har du kommit på?
– Jo, det handlar om att bevisa ett påstående som två matematiker på 70-talet la fram om lösbarheten hos en viss sorts ekvation. Fram tills dess hade man gissat att påståendet stämde med hjälp av beräkningar men inte kunnat bevisat det. Det sågs som ett stort genombrott när jag lyckades bevisa det och det var det som jag fick Clay-priset för.
Hade du något “Heureka”-ögonblick när du kom på det här?
– Nej, eller ja, det var nog flera sådana ögonblick och det förstås en härlig upplevelse när man känner att man har en lösning. Men många av dem var tyvärr falska, man lurar ju sig själv ibland också. Det är nog lite speciellt med matematik, man tror att man har en lösning men sen när man utforskar det så inser man att det inte stämde. Det krävs en viss envishet, ett svårt problem visar nog sin styrka genom kämpa emot.
Var kommer alla dessa idéer ifrån?
– Det är en svår fråga, det är lite som att fråga en börsmäklare om börsen går upp imorgon, han svarar förstås att om han visste det så skulle han inte vara här utan vara på väg till Bahamas. Det finns kurser i kreativitet men jag tror inte att det egentligen är något man kan lära sig.
Så glödlampan som tänds ovanför forskarens huvud finns egentligen inte?
– Jag tror att det där med den snillrika forskaren är rätt så överskattat, det är en myt helt enkelt. Det är klart att det behövs idéer men om man bara ser idéerna så ser man inte allt arbete som ligger bakom dem. Bra idéer kräver ändå utveckling och man måste förstås kontrollera att de verkligen fungerar. Ofta kommer man på en bra idé som sen visar sig vara felaktig och det är förstås frustrerande.
Vad gör man om man har en bra idé?
– Ja, jag har funderat på det där, jag tror att det krävs en del för att lyckas. Först att man är skicklig för att kunna göra något bra men det handlar också mycket om att kunna jobba hårt. Sen måste man ha koll på omvärlden och ha en bra näsa för vad man ska ge sig på, så att man inte försöker sig på något som är omöjligt. Att vara envis är också viktigt.
Läs mer: Tips för unga entrepenörer
foto: Elias Björn, Stefan Henning och Anders Hedberg Magnusson
