I oktober släppte Riksrevisionen en ny granskningsrapport. Den visar att systemet med studiemedel ofta leder till att studenter inte kan betala tillbaka sina lån och riskerar att hamna hos Kronofogden. Nu rekommenderar Riksrevisionen att regeringen skärper villkoren för återkvalificering av studiemedel för studenter som vid upprepade tillfällen inte klarar resultatkravet. Detta har väckt kritik, bland annat från Sveriges förenade studentkårer (SFS).
”SFS anser att det studenterna behöver är en ökning av lärarledd tid och stöd för att klara resultatkraven så att de tar examen och kommer ut i arbete snabbare” skriver SFS ordförande hampu Haugland i ett mejl till Lundagård.
I granskningsrapporten undersöker Riskrevisionen om villkoren för studiemedel, däribland hög genomströmning, bred rekrytering och att hela lånen återbetalas, bidrar till att målen med studiestödssystemet uppnås. Granskningen visar att resultatkravet inte förhindrar studenter från att ta lån som de inte kan återbetala. Riskrevisionen menar att detta beror på att kraven för återkvalificering av nytt studiemedel är för slappa, och sålunda uppstår en risk för en skuldfälla.
Denna risk är ännu mer påtaglig bland studenter som vid upprepade tillfällen inte klarat resultatkravet. Granskningen visar även att studenter på ett antal långa högskoleprogram, såsom läkarprogrammet, har svårt att få studiemedlet att räcka för hela utbildningen.
SFS kritiserar Riskrevisionens rekommendation i ett uttalande. Hampus Hauglund, ordförande vid SFS, menar att skärpta krav riskerar att stänga ute människor från högre studier. Detta gäller i synnerhet för studenter från mindre gottställda socioekonomiska bakgrunder eller som lider av sjukdom. SFS menar att rekommendationen kan få motsatt effekt än vad man önskar att uppnå, nämligen minskad genomströmning. Haugland skriver i uttalandet att det nuvarande systemet inte är designat för långa utbildningar. SFS hoppas att regeringen snarare fångar upp behovet av förlängda studiemedel.
”Vill man att färre ska hamna i skuld, behöver man istället förstå varför det blir så och förebygga det”, skriver Hampus Haugland till Lundagård.
Hampus Haglund framhåller att lösningen på att en del studenter har svårt att återbetala sina lån inte är att stänga dörren för dessa.
”Studiemedlet ska göra det möjligt för alla att studera, oavsett bakgrund eller förutsättningar” skriver Hampus Haglund.
Haglund menar vidare att en allvarlig risk med skärpta återkvalificeringsregler är att studenter som inte får tillräckligt med stöd från sitt lärosäte kommer att utsättas för dubbel bestraffning.
”De får inte de verktyg de behöver för att klara sina studier och inte heller studiemedel för att avsluta utbildningen” skriver Hampus Haglund.