Halländsk mezzosopran som gjorde resan från EC via Teologen till fjärde våningen: fundamentalister här som där. Hon kom ”från ingenstans” till LUS med tankar om politiskt korrekt studentaktivism på barrikaderna men begravdes omgående under valärenden, ”O gamla klang” och teknologbashing. Hon fick finna sig i att ständigt stå i skuggan av sin rödbrusige ordförande, men fann en nisch i hatet mot kommunens undfallande bostadspolitik. Utsattes för anonyma e-postattacker från kårrövar (under den gamla vanliga fifflarparollen ”fega tunnor bullrar mest”), men tycker sig nu se ljuset i tunneln: traineeship hägrar och det är dags att uppdatera CV:t.
Q lånar hennes ljuva stämma och sjunger:
./. Nanna Wedar, det är jag, det är jag. ./.
Nanna Wedar, det är jag.
Jag blir LUS-vice idag.
Tingets vilja är min lag, ta mig fan.
./. Jag har haft hög ambition, ambition. ./.
Jag har haft hög ambition,
Och en översittarton,
För det är LUS’ tradition, ta mig fan.
./.Jag vill tala jämställdhet, jämställdhet. ./.
Jag vill tala jämställdhet
men det blir ingenting med det.
Punsch och spex är min diet, ta mig fan.
./. Jag vill bråka med kommun, med kommun../.
Jag vill bråka med kommun
Men ses som alltför opportun
Lennart Prytz är för immun, ta mig fan.
./. Jag vill göra nåt med bett, nåt med bett ./.
jag vill göra nåt med bett
en revolt och en pamflett
Men får fika med Honeth, ta mig fan.
./. Detta är min avskedslåt, avskedslåt. ./.
Detta är min avskedslåt,
jag far hädan utan ståt.
Skilsmässan är utan gråt, ta mig fan.
